Nyheter

Reportage

VTI vill ta reda på hur effektiv energieffektiviseringen är

Stora bekväma bilar med snåla dieslar lockar enligt VTI till längre körsträckor.

Stora bekväma bilar med snåla dieslar lockar enligt VTI till längre körsträckor.

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, vill forska på skillnaden mellan beräknade miljövinster med vissa åtgärder och den verkliga effekten. Man pekar på att det nu kan skilja mellan 13 och 22 % när man jämför de verkliga miljövinsterna med de beräknade när det gäller godstransporter. I sin rapport, baserad på studier som gjorts runt om i världen pekar man på att vi på längre sikt kan komma upp i en skillnad på 45% för just godstransporter.

Skillnader mellan den beräknade energibesparingen och den verkliga energibesparingen för olika typer av åtgärder kallas rekyleffekter. Om inte rekyleffekter tas med i beräkningen kan det hända att uppsatta miljömål inte uppnås eller fördröjs.

Studien i VTI, rapport 827A, har med ett brett perspektiv undersökt förekomsten av rekyleffekter inom transportsektorn för fordon och bränslen, persontransporter, vägtransporter, luftfart, godstransporter, sjöfart, teknisk utveckling, och utomhusbelysning. Målet var att göra en litteraturöversikt och att identifiera kunskapsluckor. Utöver detta presenterar VTI i rapporten tillgängligt dataunderlag som kan användas för analyser av rekyleffekter i Sverige.

För personbilar visar litteraturgenomgången att de direkta rekyleffekterna är i storleken 10–70 procent i Europa och 10–30 procent i USA. För Sverige har en direkt rekyleffekt på 10–30 procent föreslagits. VTI beskriver en problematik där 65 procent av energieffektiviseringen som kommit av den tekniska utvecklingen 1975–2002 (exempelvis utvecklingen av energisnålare motorer) åts upp av ökade konsumentkrav. Ett exempel på detta är enligt VTI efterfrågan på kraftfullare motorer. De tror också att det finns en risk att övergången till dieselmotorer inom den svenska bilflottan kan ha lett till ökad körsträcka.

Det finns få studier av direkta rekyleffekter av åtgärder avseende godstransporter men uppskattningen är att rekyleffekten i ett kort perspektiv är ca 13–22 procent och i ett längre perspektiv 12–45 procent. Det är dock stor variation mellan de olika studierna och det är okänt hur realistiska dessa siffror är för svenska förhållanden.

Utomhusbelysning är det enda området inom transportsektorn med extremt långa tidsserier av data och de visar stora rekyleffekter och backfire (det vill säga att energianvändningen totalt ökar istället för minskar efter införd åtgärd). Rekyleffekterna uppkommer, enligt VTI, i direkt samband med den teknologiska utveckling som skett under de senaste seklen.
Kort sagt så anser VTI att vi fått mer energieffektiva belysningar men att vi använder dem så mycket mer att vi ändå förbrukar mer energi. VTI anser också att de moderna snåla dieselbilarna lockar oss att köra längre sträckor och att energieffektiviseringarna inom transportsektorn nästan äts upp till hälften på grund av andra faktorer som påverkar den totala energiförbrukningen.
Sammanfattningsvis så tyder resultaten på att rekyleffekter förekommer i olika storlekar inom alla transportslag och att det finns stor risk att energieffektiviseringsåtgärder inom transportsektorn kan resultera i förlorade energibesparingar eller ännu värre, en ökad energikonsumtion. Rekyleffekterna i Sverige är okända för de allra flesta transportslag och bör därför utredas.