Nyheter

Reportage

Fyrhjusldriven och prisvärd miljöbil

wSN Suzuki SX4 11 151026

Suzuki har släppt sina Swift och S-Cross modeller med motor som kan köras på fordonsgas. Det betyder att man gasa på i skogen med rent miljösamvete. Bilarna konverteras till gasdrift av Konvegas i Växjö och Suzuki har valt att erbjuda ett brett program med gasdrivna bilar. Den billigaste fyrhjulsdrivna gasbilen är Swift i utrustningsnivå Comfort, lägsta utrustningsnivån, och den kostar 189.900 kronor.

Läs mer och kommentera »

Mer fossilfri diesel i Statoils pumpar

Statoil

Nu fortsätter Statoil öka tillgängligheten till fossilfri diesel för den tunga yrkestrafiken. Förnybar så kallad HVO kommer att erbjudas vid nio stationer från Malmö till Gävle. Utbyggnaden är en del av Statoils satsning att erbjuda helt förnybara alternativ längs de viktiga trafikstråken.

Läs mer och kommentera »

Biodrivmedel fortsatt skattebefriat

 biogas
EU-kommissionen godkänner regeringens ansökan om fortsatt skattebefrielse på biogas som drivmedel till och med utgången av år 2020. Beskedet är mycket positivt eftersom skattebefrielsen idag är en grundförutsättning för en fortsatt utveckling av den svenska biogassatsningen.

Läs mer och kommentera »

Bonus-malus, ja tack. Supermiljöbilspremie, ja tack

Världen tycks jubla efter klimatkonferensen i Paris. Ett mycket berättigat jubel. Även om vi inte har vänt skutan än har vi i vart fall gjort en tydlig kurskorrigering mot en trevligare och mer hållbar värld. Samtidigt ställer detta krav på verkstad på hemmaplan. Vi har höga mål men saknar styrning. Jag skulle vilja säga att vi inte ens har styrfart på vår väg mot ett fossilbränsleoberoende.

Det finns ett antal frågor vi måste ställa oss. Viktigaste frågan är: Vad vill vi åstadkomma?

Fossilbränsleoberoendet är solklart, kan man tycka. Men, tyvärr saknas svaret på frågan om vi menar att vi efter 2030 inte sak ha tillgång till bränslen som är tillverkade av fossila råvaror, eller om vi ska sluta sälja fordon som drivs med sådana bränslen det året.

Att döma av målsättningen så är målet det första, men det finns ingenting som säger att vi ens har en rimlig möjlighet att nå dit. Ett mycket begränsat antal bilar som kan köras på förnybara drivmedel säljs idag. Det säljs bilar som aldrig förr och de flesta är snåla dieslar. Idag är de bilarna i särklass mest ekonomiska.

Hur går vi då vidare och vilka medel är mest effektiva?

Opinionsbildning, etiska miljöval och kundkraft i all ära, men ekonomin och eventuella förmåner för de som gör rätt val är de facto det enda som fungerar. Vi behöver bara titta på grannlandet Norge där de verkliga kostnaderna över tid är lägre för elbilsägarna, samtidigt som andra fördelar som fri parkering och tillgång till bussfilerna har varit avgörande för en massiv introduktion av elbilar.

Kombinerar vi dessa lösningarna med en medveten infrastruktursatsning med snabbladdare på strategiska platser skapar vi förutsättningar för elbilar och därmed en ökad marknad som i sin tur driver innovationer.

Är det enda vägen mot målet?

Förmodligen är det så, även om mycket talar för att vätgasen också kommer att spela en avgörande roll. Kanske den mest avgörande rollen.

Idag har vi ett system som ger ekonomiskt stöd till supermiljöbilar och lägre förmånsvärde för de som har miljöbilar som tjänstebilar. Effektiva styrmedel som lett till att vi fått många stora laddhybrider som tjänstebilar. Här skulle jag gärna se att det ställdes krav på att laddhybriderna drivs med el i kombination med ett förnybart drivmedel som biogas eller etanol för att de ska klassas som supermiljöbilar.

Vi talar om bonus-malus för att gynna bränsleeffektiva bilar.

Systemet används i Frankrike och det har lett till att så många valt snålare bilar att kostnaderna för staten har rasat i höjden. Ett problem, kanske, men ett bevis så gott som något på att systemet fungerar.

Hur går vi vidare?

Ekonomin är viktig, men det går inte att åstadkomma en förbättring bara genom att några får massor av pengar för att köpa rätt bilar. Satsningen måste vara bred och då finns det ingen annan långsiktig lösning än ett tydlig bonus-malus system. Ett sådant system gynnar alla tekniska lösningar och minskar snabbt vårt fossilberoende. Ett tydligt exempel på vad som är möjligt med bonus-malus är Peugeots SR1. Ett koncept för en GT-bil i stil med Aston Martin men med diesel- och elmotor. Hög komfort, höga prestanda och ett snyggt utseende skapat med en snål diesel, lätta material och en elmotor i ett hybridsystem. Den visades 2010 och hade kunnat vara verklighet i dag med rätt styrmedel.

Den som istället väljer en Aston Martin som förbrukar tre gånger så mycket fossilt drivmedel skulle med ett bonus-malus system tvingas betala en ansenlig summa i skatt som straff för att hen inte gör ett val som gagnar vår gemensamma miljö.

Biltillverkarna har visat att det går. Nu måste våra politiker visa att de vill mer än att väljas igen om några år. Visa att de vill styra in i den farleden som klimatmötet öppnat upp för oss alla. I väntan på den slutgiltiga lösningen, bra batterielbilar till rätt pris eller bar vätgasbilar måste vi snabbt minska förbrukningen av fossila drivmedel och då är snålare motorer, biogas, etanol, biodiesel och syntetiska drivmedel ända vägen.

Kort sagt. Supermiljöbilspremie och snabbladdare på strategiska ställen, liksom tankställen för vätgas är kanonbra, men bonus-malus med så kraftiga skillnader att det får betydelse för valet av bilar betyder mer för miljön i många år till. Dessutom kan den miljömedvetne välja bilar som fungerar i vardagen.

 

 

 

 

 

 

VW lovar eldriven folkbil

VW elbilskoncept

Volkswagen väljer att lägga fokus på annat än dieselmotorer när de visar årets första konceptbil i USA. Ett känsligt ämne för den stora bilkoncernen och då inte minst i USA. Istället lovar man billigare elbilar med längre räckvidd så där lagom tills det är dags för Tesla att lansera sin folkbil.

Läs mer och kommentera »

Höghastighetståg ett stort steg mot miljövänliga snabba transporter

Trafikverket beräknar att en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö kan komma att kosta mellan 190 och 320 miljarder kronor. En högre kostnad än vad som tidigare beräknades, men som ändå bedöms som en god investering för Sverige.

Trafikverkets arbete med En ny generation järnväg, det vill säga höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Jönköping och Malmö, befinner sig fortfarande i ett tidigt planeringsskede, vilket gör det omöjligt att beräkna en exakt kostnad. Investeringen beräknas uppgå till mellan 190 och 320 miljarder kronor i 2015 års prisnivå. Tidigare har en mycket ungefärlig kostnad beräknats till 170 miljarder kronor. De nya beräkningarna presenteras i en rapport som överlämnas till Sverigeförhandlingen den 7 december.

Den kostnadsökning som Trafikverket nu redovisar beror dels på nya och mer preciserade tekniska krav på till exempel spårets utformning och bullerskydd, dels på att beräkningsunderlagen nu är bättre och mer precisa samt att innehållet i projektet har förändrats, till exempel vad hur stationer ska utformas. Vad den slutliga kostnaden blir beror på vilken sträckning, stationslägen och teknisk standard som väljs.

Trafikverket föreslår två alternativ till utbyggnadsstrategier. Gemensamt för dem är att sträckorna Järna-Linköping och Mölnlycke-Bollebygd genomförs först och att sträckan Jönköping-Hässleholm genomförs sist. Det ena alternativet innebär att sträckorna Linköping-Gripenberg och Hässleholm-Lund prioriteras före återstående delar av sträckningen Stockholm-Jönköping-Göteborg. Det andra alternativet innebär att sträckan Göteborg-Borås färdigställs först och därefter återstående delar av sträckningen Stockholm-Jönköping-Göteborg och sträckan Hässleholm-Lund.

Restiden mellan Stockholm och Göteborg ska vara två timmar och mellan Stockholm och Malmö ska det ta två och en halv timme att resa. Tågens punktlighet blir hög då det enbart går persontåg med hög hastighet på den nya järnvägen. Samtidigt får godstrafiken ökat utrymme på befintliga stambanor. De samhällsekonomiska beräkningarna visar i dag att projektet blir svagt olönsamt, men det finns stora osäkerheter i beräkningarna och Trafikverket avser därför att ta fram fördjupade samhällsekonomiska kalkyler under 2016.

Trafikverket bedömer att en investering i höghastighetståg är bra för Sverige. Höghastighetsjärnvägen innebär möjligheter till förstorade arbetsmarknadsregioner, bättre förutsättningar för ökat bostadsbyggande och bidrar till ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Den nya höghastighetsjärnvägen skulle kunna stå färdig 2035.

En Citroën-ikon återfödd

E-Mehari 1

Sanna Citroën-entusiaster kan argumentera i timmar om huruvida DS-modellen i cabriolet-version, 2CV, eller Mehari är den mest karismatiska och äkta Citroën-modellen. Ska man tjuvlyssna på och tolka Citroëns marknadsavdelning och designavdelning är det nog ändå Mehari som drar det längsta strået. Företagets livsstilsbil, Cactus, lanserades för ett par år sedan och då talades med stora bokstäver om Mehari-Dna i Cactus.

Läs mer och kommentera »

Höjda trängselavgifter i Stockholm

karta_trangselskatt_750x230px

Den 1 januari 2016 höjs trängselskatten i Stockholms innerstad och skatt införs på Essingeleden. Skatt tas inte ut helgdag, dag före helgdag eller under juli månad.

Läs mer och kommentera »

Första helt eldrivna Porschen blir verklighet

Porsche Mission e 2
Den första 100 procent eldrivna Porsche är på väg. Styrelsen för Dr. Ing. h.c. F. Porsche AG gav idag grönt ljus för projektet Mission E.  Dr Oliver Blume, vd för Porsche, säger att ”det är början på ett nytt kapitel i sportbilens historia.” Bilen beräknas lanseras i slutet av det här årtiondet.

Läs mer och kommentera »