Nyheter

Reportage

Bra bonus/malus-förslag som vi gärna ser ännu grönare

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Fredag 29 april lämnade utredaren Petter Classon sitt betänkande till regeringen för införande av ett bonus/malus-system för lätta fordon i Sverige. Vi har nu tagit del av förslaget och känner att vi kan sammanfatta det som ett bra och väl genomtänkt förslag som behöver förbättras ytterligare för att vi ska nå målet, den fossiloberoende fordonsflottan. Ett stort plus dock för att förslaget är så genomtänkt och verklighetsanpassat att det snabbt kan bli verklighet och därmed snabba på utvecklingen mot framtidens hållbara personliga mobilitet. Vår grundinställning är att bilen behövs och att vi nu ser tekniska möjligheter att nå målet den fossiloberoende transportsektorn.

Vi är av den uppfattningen att drastiska men samtidigt orealistiska krav som exempelvis krav på att sluta sälja fossilbränslekrävande fordon per omgående enbart skapar ett misstroende mot förslaget och istället bromsar utvecklingen. Det föreslagna bonus/malus-systemet kan rätt utformat vara mildare och nå en acceptans i samhället.

Idag finns det så många plusvärden med moderna eldrivna fordon och modern teknik som självkörande fordon och avancerade säkerhetssystem. Med rätt styrmedel kan en övergång till eldrivna fordon bli något eftersträvansvärt för privatbilisten och då får vi ett verkligt genomslag för den nya tekniken som också betyder att det öppnas nya möjligheter för näringslivet i form av nya verkstäder och snabbladdare längs viktiga vägar.

Miljöfordon Sverige förespråkar egentligen ett fokus på 100 % förnybart till 2030, vår tolkning av begreppet en fossiloberoende fordonsflotta, men låt oss tillsvidare utgå från en mildare nivå på 80 % som sju riksdagspartier överens om. Den är i sig tillräckligt tuff. Den senare nivån föreslås även som tolkning eller definition i Regeringsutredningen fossilfrihet på väg.

Med tanke på att målet är att nå en fossiloberoende fordonsflotta och det så snart som möjligt får vi inte glömma den potential som finns i det väl utbyggda nätet av E85- och biogastankställen i Sverige. Här ser vi en möjlighet att mycket snabbt nå en fordonsflotta med ett minimum av fossilbränslebehov och maximalt utnyttjande av förnybara drivmedel. Dagens bilar som kan köras på biogas har konkurrenskraftig räckvidd och en körbarhet fullt jämförbar med diesel- eller bensinbilar. Etanoltillverkningen har utvecklats mot större miljönytta och mindre konkurrens med livsmedelsproduktion. Ett flertal förnybara och alternativ till dieseln är på väg men här krävs en eftertanke då dessa drivmedel kommer att behövas av den tunga trafiken, sjöfarten, entreprenadfordon och så vidare. Vi måste redan nu tänka brett och försöka nå lösningar där hela fordonsflottan inklusive maskinparken så snabbt som möjligt når ett fossiloberoende.

Vårt förslag är att jämställa laddhybrider som kan drivas med förnybart drivmedel som E85 och biogas med nollutsläppsfordon som elbilar med batterier eller bränsleceller.

Laddhybrider är en lovande teknik som ger bilister med körning som inte passar eldbilar med batterier, läs behov av längre räckvidd särskilt vid kyla, en möjlighet att redan nu välja eldrift för de kortare körningarna. Tyvärr är körcykeln som används för att bedöma laddhybrider koldioxidutsläpp direkt missvisande. Konsekvensen blir att många yrkesförare med långa körsträckor väljer laddhybriden för det förmånliga förmånsvärdet, den låga årliga skatten och den supermiljöbilspremie som utbetalas vid nybilsköp. Det enda sättet att tackla den här problematiken är att kräva att bilarna körs, eller åtminstone kan köras på förnybara drivmedel i kombination med eldrivning för att få den nivån på subventionerna.

Valet av bränsle kan styras effektivt med kostnadsbilden förnybart/icke förnybart. Här ser vi att regeringen är inne på den linjen och jobbar för en tydligare skillnad till de förnybara drivmedlens fördel. En än större skillnad betyder omedelbart en tydligare ökning av användandet av förnybara drivmedel. Här skulle Sverige kunna gå före i någon form av projekt med dispens från EU:s regelverk när det gäller drivmedelsbeskattning. Vi ser en stor potential med den ökade produktionen av biodrivmedel som finns i Sverige just nu och de förutsättningar som Sverige har att öka den produktionen ännu mer. Ekonomin har en enorm betydelse för konsumenternas val.

 

Ska vi få en allmän acceptans och ett positivt momentum i människors strävan mot klimatmålen måste tunga trafiken tas med. Här krävs kilometerskatt för att vi ska få transportbranschen att hitta nya lösningar för järnvägstransporter. Hela det svenska järnvägsnätet är inte överbelastat.

Kilometerskatten i kombination med ekonomiska styrmedel till förmån för förnybara bränslen leder till att viktiga nyttotransporter kan göras med seriösa svenska åkerier som kör med förnybara drivmedel i huvudsak.

483192_highres_1020360_2Det här är en bransch i stark utveckling och den behöver styras mot seriösa åkerier med moderna fordon som körs på förnybara drivmedel som flytande biogas, RME och andra förnybara alternativ till dieseln. På sikt i kombination med elvägar. Även här har Sverige alla möjligheter att gå före och visa vägen, samtidigt som nya arbetstillfällen skapas i en bransch som kan bli en stor exportnäring inom klassisk svensk fordonsindustri.

 

Detta är ett utsökt tillfälle för Sverige att ta initiativet och visa att det går att effektivt jobba mot en fossiloberoende transportsektor.

Vi kan inte ständigt tala om att minska privatpersoners bilkörande och samtidigt se hur lastbilstransporterna ökar och detta med en tydlig lågprisprofil där utländsk arbetskraft och utländska åkerier konkurrerar ut svenska företag som använder den svenska modellen för lönebildning. Vi får inte låta jämlikhetssträvan inom EU resultera i att vi måste anpassa oss efter låglöneländer som i många fall fuskar med kör- och vilotider, överlastade lätta lastbilar och brott mot cabotagereglerna för att ta marknad i Sverige med låga kostnader som huvudsakliga konkurrensmedel. Vi måste ta initiativet i strävan mot hållbara transporter både vad gäller miljön, arbetsmiljön och seriös konkurrensbild.

Tittar vi på bussar så finns det idag bra tekniska lösningar för att gå över till eldrivna bussar, antingen enbart el eller i laddhybridlösningar. Detta måste styras med hjälp av infrastrukturlösningar som också byggs med tanke på att åstadkomma noder i trafiksystemen där pendlare kan lämna sin bil, mc, cykel, skoter eller annat fordon på platser där det är fördelaktigast att gå över till kollektivtrafik. En kombination med internetuppkoppling ombord kan vara nyckeln att få över pendlarna då de kan arbeta sista biten till jobbet.

 

Förslag till ett mer drivande upplägg som har bättre förutsättningar att säkerställa 2030 målet om en fossiloberoende fordonsflotta.

 

Bonus 60000 kronor

– 0-utsläppsfordon (batterielbilar och Vätgasdrivna bränslecellsfordon), samt laddhybrider som kan köras på förnybara drivmedel med dokumentation av verkligt användande av de här bränslena.

 

Bobus 30000 kronor

– Laddhybrider med max ett utsläpp på maximalt 50 gram CO2 per km och som drivs med förnybart drivmedel till minst 80% (E85, biogas etc), Samt fordon som drivs med förnybart drivmedel till minst 100% (E85, biogas etc). I båda fallen med krav på en rimlig för bränsleförbrukningen.

 

Nivåerna på bonusarna kan diskuteras och behöver även matchas mot malus sidan för att säkerställa kostnadsneutralitet för statskassan.

 

Vi tycker att det är rimligt att samtliga ovan bilar som får en bonus betalar årliga grundbeloppet i fordonsskatt.

 

Detta styr i riktning att konventionella bensin- och dieselfordon tenderar att bli mycket oattraktiva på nybilsmarknaden. Men detta förslag är förmodligen dock en mer attraktiv utformning än ett totalt försäljningsförbud för fossildrivna fordon.

Menar man allvar med strävan mot fossiloberoendet så måste vi snarast få bort just de fordon som enbart kan köras på fossila drivmedel. I förlängningen så är vi tveksamma till att tillåta nyförsäljning av fossilberoende fordon överhuvudtaget, även om det finansierar alla bonus/malus-systemet. Det blir lite kontraproduktivt. Detta behöver över tid ses över för att styra rätt.

 

Krav på att tanka rätt

I samtliga fall är det rimligt att säkerställa rätt användning alltså att rätt drivmedel tankas. Detta skulle kunna lösas genom rapporteringsskyldighet vid tankning / avtal om tankning med E85, biogas 100, grön el etc. Exakt utformning kan diskuteras men skall ses som en skyldighet som följer på den statliga subventionen. Slarvar vi här så kommer vi inte heller att nå målet.

 

Genom att stimulera förnybara drivmedel så kommer nuvarande omställningstakt till fossiloberoende kunna accelereras avsevärt vilket sätter fokus på betydelsen av fordonsflottans beskaffenhet att kunna köra på förnybart. Att förnybara drivmedel produceras rätt och har tillfredsställande klimatnytta är viktigt och bör rimligen regleras i andra direktiv mm.

 

Att även detta styrmedel är viktigt illustreras av att de bästa kommunerna, som är föregångare när det gäller omställningen till hållbara transporter, först når en fossilfri fordonsflotta med nuvarande förändringstakt till 2027. Kommunerna i genomsnitt når målet snarare år 2130. Lätta fordonsflottan i sin helhet på nationell nivå når fossilfrihet på motsvarande sätt först år 2500 vid nuvarande utvecklingstakt!

 

Menar vi allvar med en omställning till en fossiloberoende fordonsflotta, då duger inte förslaget från bonus/malus-utredningen som nu ligger på regeringens bord! Det behöver bli ännu grönare, annars når vi inte målet.