Nyheter

Reportage

Här kommer kaffet med en tyst eldriven Scania-hybrid

Att ta ansvar för människor och miljö är en hörnsten i verksamheten för svenska kafferosteriet Löfbergs, och Miljofordonsverige.se bjuder förstås på lite skön kaffeläsning inför helgen. Löfbergs ansträngningar sträcker sig över hela värdekedjan – från kaffeböna till kaffekopp; från gården till slutkonsumenten.

Läs mer och kommentera »

Minskning av utsläppen, om än marginell

De totala utsläppen från vägtrafiken minskade preliminärt med cirka 5 procent under förra året, trots att 2016 blev något av ett rekordår vad gäller antalet nyregistrerade personbilar. En utökad användning av biodrivmedel tillsammans med nya bilars förbättrade motorer är de huvudsakliga anledningarna till minskningen.

2010 var det genomsnittliga koldioxidutsläppet från en nyregistrerad personbil i Sverige 151,2 gram/km vid blandad körning. Siffran har sedan dess stadigt minskat. Mellan 2015 och 2016 minskade utsläppen av koldioxid från genomsnittsbilen med ytterligare cirka 3,2 gram ned till 123,1 gram/km vid blandad körning. Det visar den årliga redovisning över koldioxidutsläpp som Transportstyrelsen nyligen lämnat in till EU-kommissionen.

Antalet typgodkända nyregistrerade personbilar uppgick under 2016 till 364 120 st. Antalet nya dieseldrivna bilar uppgick till 188 082 st, vilket motsvarar 51,6 procent, en minskning med 5,6 procent jämfört med föregående år. Antalet bensindrivna bilar uppgick till 159 354 st, vilket motsvarar 43,8 procent, en ökning med 5,2 procent. Andelen bilar som helt eller delvis kan drivas med el (elbilar + laddhybrider) ökade med 1,1 procent till en andel på 3,6 procent vilket motsvarar 13 113 st.

– Elbilar får stor uppmärksamhet i media och i debatten, men vår statistik visar att de fortfarande utgör en marginell del av det totala antalet personbilar och att de är för få för att innebära någon större påverkan på utsläppen från vägtrafiken, konstaterar Lars Carlsson, tf. direktör för fordonsregistrerings- och ärendestödsavdelningen på Transportstyrelsen.

Istället för elbilar beror den största delen av de minskade utsläppen på en ökad andel inblandning av biodrivmedlet HVO (hydrerade växtoljor) som blandas in diesel. Under 2016 utgjorde biodiesel (HVO samt RME, vilket är en förkortning av rapsmetylester) cirka 25 procent av den totala mängden dieselbränsle som säljs i Sverige.

Positiva resultat men inte tillräckliga

Teknikutvecklingen inom fordonsområdet ger bättre och mer energieffektiva motorer. Detta tillsammans med den ökade användningen av biodrivmedel har inneburit att utsläppen av växthusgaser minskat med 940 000 ton under 2016. Hade inte vägtrafiken ökat utan legat på samma nivå som under 2015 hade utsläppen minskat med ytterligare 260 000 ton.

Utvecklingen motverkar effekten av trafikökningen men är i sig inte tillräcklig för att minska koldioxidutsläppen i den grad som krävs för att Sverige ska nå det föreslagna målet om en 70 procentig minskning av utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken till och med 2030.

– Det är glädjande att utsläppen minskar, men det går för långsamt för att nå regeringens mål. Därför krävs kraftfulla styrmedel för att främst få en snabb elektrifiering och effektivisering av transporterna, säger Sven Hunhammar, måldirektör på Trafikverket.

Minskning också för lätta lastbilar

Sedan 2011 rapporterar Transportstyrelsen också in siffror på nyregistrerade lätta lastbilar. Också för de lätta lastbilarna minskar de genomsnittliga utsläppen, från 161,9 g/km (2015) till 155,2 g/km (2016) vid blandad körning. Det innebär en minskning med 6,7 g/km. Totalt nyregistrerades 29 869 lätta lastbilar under 2016. Av dessa var över 96 procent dieseldrivna.

Rekordstor del biodrivmedel 2016

Biodrivmedel svarade för 18,6 procent räknat på energiinnehåll av alla levererade drivmedel för fordonsdrift i Sverige 2016. Var fjärde liter diesel var biodiesel, och totalt användes 17,2 TWh biodrivmedel. Det visar preliminär statistik från SCB som sammanställts av Svebio.

Läs mer och kommentera »

Gasdriven Scania bra alternativ efter dieselförbud i Paris


Den franska huvudstaden arbetar aktivt för att fasa ut dieselbilar, dieselbussar och diesellastbilar. Det ligger ett förslag om ett totalförbud från 2025.

Staden har redan förbjudit dieselfordon som registrerats före 1997 att komma in i staden och nyligen utvidgades förbudet till fordon som är registrerade före 2001. Paris har infört en färgkodad dekal för att skilja ut fordonen så att dessa dieseldrivna fordon spärras från att komma in i stadens centrum.

Läs mer och kommentera »

Nya Toyota Prius i laddhybridversion snart här

Toyota fortsätter att satsa på att vara ledande när det gäller låg förbrukning för bensindrivna bilar. Nya Prius laddhybrid är den första serietillverkade bilen som enligt körcykeln klarar sig med en liter bensin per 10 mil. Det är en siffra som fungerar om du har en pendlarväg på 5-7 mil till jobbet och kan ladda bilen där, annars åker förbrukningen upp men inte alls lika mycket som för andra laddhybrider.

Läs mer och kommentera »

Konkurrens om framtidsteknik bromsar utvecklingen

Nöden är uppfinningarnas moder, så säger det gamla ordspråket, och just nu uppfinns det som aldrig förr. Eller möjligen utvecklas. Vår planet är i kris och hoten kommer från trafiken/transporterna, uppvärmningen, industrin och köttproduktionen. Hoten uttalas global uppvärmning, energikris och trängsel i storstäderna.

Det intressanta är att ordspråket gäller än idag.

Lösningarna är många, viljorna ännu fler och ambitionerna likaså. Det värsta är att konkurrensen är stenhård och idéerna är fler än de politiska ideologierna. Samtidigt har vi forskare som jagar ekonomiskt stöd med spektakulära påståenden för att väcka uppmärksamhet. Slutligen är det upp till politikerna att tolka resultaten och sjösätta den så viktiga förändringen.

Vi vet att vi måste hitta hållbar energiproduktion och hållbara drivmedel, vilket vi har gjort och den utvecklingen har idag skalats upp och visat sig fungera även i vardagen.

Vi vet att vi måste bekämpa den trafikinfarkt som lamslår storstäderna.

Vi vet att det brådskar.

Tyvärr dras vi med starka viljor som ser nödläget som ett tillfälle att driva igenom sina politiska agendor. Ett typexempel är konkurrensen mellan kollektivtrafik och personlig mobilitet. Ett annat exempel är hur vi bor och hur vi utnyttjar vår mark. Framför allt den odlingsbara marken.

Anhängare av den senaste stadsbyggnadsdoktrinen fördömer personlig mobilitet och arbetar för att få bort privatbilismen. Man vill se förtätning med höghus och kortare avstånd mellan arbetsplats, dagis, skolor, boende och rekreation. Man vill se mer kollektivtrafik och färre privatbilar.

Anhängare av batterielbilar fördömer biodrivmedel och bränsleceller. Anhängare av biodrivmedel menar att omställningen går snabbare med förnybara biodrivmedel. Anhängare av bränsleceller tycker att det är den enda riktigt hållbara lösningen.

All denna konkurrens är som en kvarnsten som håller tillbaka en positiv utveckling som skulle gagna oss alla.

De som fördömer personlig mobilitet ser den självkörande bilen som lösningen.

De som vill utöka kollektivtrafiken ser stora möjligheter med självkörande bilar.

De som vill se miljövänligare transporter ser stora möjligheter med självkörande bilar.

Bilindustrin ser ett hot i lobbyingen mot personlig mobilitet och de ser stora möjligheter med självkörande bilar.

Trafiksäkerhetsivrarna ser stora möjligheter med självkörande bilar.

För tio år sedan såg de flesta av dessa stora möjligheter med spårtaxis.

Idag är spårtaxina döda och begravna.

Det kommer inte de självkörande bilarna att bli, men frågan är vem som styr utvecklingen. Eller är den också självkörande?

Det är inga svårigheter att skapa ett hållbart samhälle där alla kan leva och även få en ökad livskvalitet, men vi måste fokusera på det viktiga och vi måste var ärliga i vad vi behöver. Vi måste fokusera på hållbar produktion och förnybara koldioxidneutrala drivmedel. Vi måste samordna trafikslagen för att minska antalet körda mil. Vi måste med alla till buds stående medel minska förbrukningen av fossila drivmedel så snabbt som möjligt och det betyder att vi måste fortsätta utveckla bilarna, bussarnas och lastbilarnas drivlinor så att förbrukningen går ner. Så snart som möjligt måste de fossila drivmedlen fasas ut.

Kort sagt så behöver vi laddhybrider som går 7-8 mil på batterierna i bilen och körs på biodrivmedel eller syntetiska förnybara drivmedel för resten. De kan tillverkas idag. De ersätter dagens bilar utan problem. Så behöver vi batterielbilar i alla situationer där de fungerar med hänsyn till räckvidd, behov av last och släp samt behov av fyrhjulsdrivning och terrängegenskaper. Vi behöver också fordon, personbilar, bussar och lastbilar som är eldrivna med en bränslecell som producerar el från vätgas. Vi behöver gå vidare med flera olika tekniska lösningar.

Vi behöver tunga lastbilar som drivs med el från spår i vägen eller luftledningar över vägarna samt motorer som kan köras på biodrivmedel eller syntetiska förnybara drivmedel. Vi behöver lättare lastbilar som körs på el lagrad i batterier eller el producerad av vätgas med hjälp av bränsleceller ombord på lastbilarna.

Vi behöver eldrivna bussar som körs på batterier om de går i lokaltrafik. Antingen med stora batteripaket eller med mindre batteripaket och snabbladdning vid hållplatser. Vi behöver bussar som kan utnyttja luftledningar eller spår i vägarna för el vid fjärrtrafik. Vi behöver bussar, stora och små, som kan köras på el producerad i bränsleceller ombord på bussen med vätgas som drivmedel.

Vi behöver en satsning på järnvägen, fjärrtrafik och pendlingstrafik liksom tunnelbanor och annan spårbunden elektrifierad trafik där det går att bygga utan negativa ingrepp i bebyggelse eller natur.

Vi behöver också avveckla, eller i vart fall minska, flyget om vi inte hittar förnybara syntetiska drivmedel till flyget. Vi måste också hitta lösningar för att driva sjöfarten med biogas eller förnybar syntetisk gas eller vindkraft. Läs segelfartyg.

Framför allt måste vi hitta en global beskattning av transporterna som driver på utvecklingen mot koldioxidneutrala och förnybara drivmedel.

Det brådskar!

Isen smälter fortare än vi väntat oss och vi kan mycket väl hamna i ett läge där vippbrädan slår över och den globala uppvärmningen blir självkörande utan en möjlighet för oss att få stopp på utvecklingen.

Var kommer då de självkörande bilarna in i detta?

Jo, de är nyckeln till en smidig integrering mellan kollektiva transporter och personlig mobilitet. Vilket i sin tur är nyckeln till mindre trängsel, färre körda mil och i förlängningen ökad livskvalitet samt ett samhälle där både storstaden och glesbygden blomstrar, vilket ger individen en större frihet att välja det boende och den livskvalitet som är nyckeln till vederbörandes välbefinnande.

Hur?

Tätare kollektivtrafik på matarleder i det lilla perspektivet, läs in- och utfarter från städerna, och i det stora perspektivet, läs stambanorna mellan de större städerna, i kombination med bra parkeringsmöjligheter vid hubbar där kollektivtrafiken kan möta den personliga mobiliteten är nyckeln för att minska kostnaderna och öka effektiviteten för kollektivtrafiken.

Istället för att ha bussar som går ut i varje enskilt bostadsområde kan vi ha bussar, pendeltåg, tunnelbanor och fjärrtåg som enbart trafikerar matarlederna och det med väldigt tät trafik. Transporterna mellan noderna och boendet eller arbetsplatsen, dagis, affärsdistrikten och rekreationsområdena sköts med eldrivna laddhybrider, batterielbilar, eldrivna skotrar eller eldrivna mc. Det kan vara fordon framförda av en förare eller självkörande diton. Det senare alternativet kan lösa transportbehovet för äldre, synskadade eller yngre, liksom för de som väljer att inte äga en bil. Är det ett fordon som har en förare och ska ha samma förare tillbaka senare kan det vara självkörande och självparkerande för att göra övergången till kollektivtrafik riktigt smidig. De som ska resa vidare lämnar bilen precis vid ingången till stationen och den kör själv till ett garage, och parkerar själv där dess batterier laddas trådlöst medan det står stilla. Självparkerande bilar parkeras mycket tätare än fordon som måste kunna ha en förare och därför måste ha plats för att dörrarna öppnas. Därmed ökas p-husens kapacitet

På tal om trådlös laddning av batterielbilar så kan det vara ett alternativ för att öka deras räckvidd genom att vissa riksvägar, läs E4, E6 och så vidare, kan ha trådlös laddning i specifika filer dit föraren väljer, alternativt den självkörande bilen väljer att förflytta sig för att under färd både ladda batterierna och få el till drivningen.

Batterielbilarna kopplas till semisnabbladdare vid boendet och vid arbetsplatsen där laddning och försäljning av el till nätet styrs av ägarens prioriteringar och priserna på elen så att den här handeln kan minska belastningen på elnätet genom att fungera som energireserv vid hög belastning och ge ägaren en extra inkomst genom att ladda vid lågpris och sälja vid höga elpriser. V2G, eller Vehicle to grid kallas det och tekniken rullas nu ut med Bland andra Nissan som mycket drivande.

Batterielbilar med en verklig räckvidd på 25 till 30 mil även vintertid kan samtidigt ge glesbygden nya möjligheter då pendlingen blir markant billigare och miljövänligare samtidigt som man även här kan ha en integration med kollektivtrafiken och på så sätt minska kostnaderna för densamma samtidigt som turtätheten kan ökas. Vi är de facto där idag. Det är genomförbart.

Hela Sverige ska leva. Kräver inte det flygförbindelser eller snabbtåg?

Snabbtåg kan ersätta flyg mellan norrlandsstäderna och Stockholm, liksom resor i triangeln Göteborg, Malmö och Stockholm, men fråga är om inte en måttligt ökad hastighet men ökad turtäthet på befintliga spår, som dock måste uppgraderas, är en mer attraktiv lösning för de flesta.

Det är helt absurt att det ska gå att flyga resenärer gratis till köpcentra så som Ryanair tänker sig den möjligheten. Flyget har största negativa miljöpåverkan av alla trafikslag ändå byggs flyget ut jorden runt samtidigt som alla talar om inskränkningar i den personliga mobiliteten.

Inskränkningar i personlig mobilitet med fokus på miljöförstörande fordon är helt rätt. Övergången till elbilar och biogasbilar går snabbare om fler länder väljer att sätta ett stoppdatum då fossilberoende fordon inte får framföras i vissa städer.

Elibilar, batterielbilar eller bränslecellsbilar är istället en möjlighet för staden. De kan användas både som tranportmedel utan negativ miljöpåverkan och med minimalt störande buller, och som elkraftsreserv som skonar elnätet.

Ett utmärkt exempel är Nissan som tillsammans med Eaton och Mobility House kommer att installera en batteribackup på fotbollsarenan Amsterdam Arena. Totalt kommer 280 begagnade men renoverade batteripaket från Nissan Leaf att användas för att lagra energin från de solceller som sitter på arenans tak. De ersätter därmed dieseldrivna generatorer som, enligt FIFA, krävs för att viktiga matcher ska få spelas på en arena. En seger för miljön, men också för ekonomin då anläggningen beräknas ha betalat sig, bland annat genom att man handlar med el som laddas med solcellerna och säljs dyrt, redan efter tio år. Dieselgeneratorerna skapar inga intäkter. Enbart kostnader.

En liknande lösning, men med betydligt mindre kapacitet finns redan i Köpenhamn där stadsdelen Fredriksberg har installerat tio V2G anläggningar för sina egna elbilar.

Industrin?

Skatt på utsläpp driver på utvecklingen mot miljövänligare industriproduktion och det i sin tur är något vi kan utveckla och exportera. Ett bra exempel är svensk stålindustri som har hittat miljövänligare tillverkningsprocesser.

Köttproduktion?

Framför allt måste vi minska vår import av kött. Vi måste också hitta lösningar för mera småskalig och nära köttproduktion där djuren betar lokalt och utfodras med vinterfoder producerat lokalt. Ett sätt att skapa förnybar och mer etisk köttproduktion med ett minimum av transporter.

Nycklarna är mer lokal produktion, minskat transportbehov, förnybara drivmedel och smart kombination av personlig mobilitet och kollektivtrafik. Direkt avgörande för att detta ska lyckas är att det upplevs som något positivt och ett gemensamt engagemang där inte vissa kan friköpa sig och fortsätta förstöra för oss alla. Det går inte att övertyga Svensson att köpa dyrare men bättre kött och åka kollektivt så mycket som möjligt om politiker, företagsledare och andra välbetalda fortsätter att flyga till och från uppdragen och rekreationsområdena där de kanske har en stor dieseldriven båt att roa sig med. Snabbtåg och segelbåt fungerar däremot bra. Det handlar om att alla måste medverka till en bättre miljö oavsett ekonomiska tillgångar.

 

 

Volkswagen Golf som miljöbil på så gott som alla tänkbara sätt

VW Golf är den enda bilen som erbjuder en komplett uppsättning drivlinor för olika drivmedel. Den är också Sveriges mest sålda bil. För första gången på årtionden är det inte en Volvo som är Sveriges mest sålda bil. Nu seglar Golf på en framgångsvåg som kan leda till en topplacering även nästa år i och med att nya Golf precis lanserats. Välj biogasdriven Golf, etanoldriven, eldriven eller laddhybrid om du vill värna miljön. Snåldiesel är också ett alternativ.

Läs mer och kommentera »

1000 nya Tesla destinationsladdare i Europa

På mindre än ett år har fler än 1000 Destination Chargers öppnat sedan Tesla lanserades sitt Destination Charging-program i Europa. Tesla har investerat i ett utbrett laddinfrastrukturnät för att kunderna ska tillgång till Teslas laddboxar när de är ute på vägarna.

Det smidigaste och vanligaste sättet att ladda sin Tesla i vardagen är i hemmet och på arbetet. På tjänste- eller semesterresor gör Teslas världsomfattande nätverk med laddplatser det möjligt att förflytta sig bekvämt och enkelt utan räckviddsångest. Under långresor kan kunderna använda Supercharging-stationerna, som är världens snabbast laddlösning, för att ladda sin Tesla under minuter snarare än timmar medan de stannar för att sträcka på benen eller äta. Tesla har i dagsläget 270 Supercharger-stationer med totalt 1700 laddstolpar i Europa och de är utplacerade vid de mest trafikerade motorvägarna.

Med Destinations Charging-programmet har Tesla utökat möjligheterna att ladda sin bil smidigt under resan. Teslas laddboxar finns på utvalda hotell, semesteranläggningar och restauranger i hela världen. Destinations Chargers laddar upp till 10 mils räckvidd per timma, tillräckligt med tid för att ägarna exempelvis kan åka skidor eller shoppa medan deras Tesla laddas.

Tesla har fokuserat på att utveckla sitt Destinationsnätverk på populära platser i Europa, från Polcirkeln till Medelhavets stränder. I Sverige finns det i dagsläget 43 Destination Charging-stationer utplacerade mellan Trelleborg och Åre, på läckra slotts- och businesshotell, skidanläggningar och golfbanor och i flera shoppinggallerior.

Tesla fortsätter att säkra att laddupplevelsen är enkel och trivsam vart än Tesla-ägarna väljer att resa.  Genom att kontinuerligt utöka de olika laddmöjligheterna gör Tesla det möjligt för kunderna att uppleva nya äventyr och vägar. Det europeiska nätverket kommer fortsätta växa kraftigt och utökas med flera hundra nya laddstationer i Sverige och i övriga Europa de närmaste månaderna.

Åtta nya vätgasstationer del i nordisk vätgaskorridor

Åtta nya vätgasgastankstationer väntas komma på plats i Sverige under den kommande treårsperioden. Regeringen har gett grönt ljus för projektet Nordic Hydrogen Corridor som ligger i linje med EU-kommissionens målsättning för avgasfria transporter och nu väntas beslut om delfinansiering genom EU:s fond för ett sammanlänkat Europa. Inom projektet ingår även elektrolysörer som producerar vätgas och bränslecellsfordon som kommer att köpas in. Projektet har en budget på 94 miljoner kronor.

Läs mer och kommentera »

Även truckarna körs med el från bränsleceller

Som ett led i Toyotas långsiktiga miljömål att år 2050 ha uppnått nollutsläpp av CO2 vid sina fabriker, har företaget nu inlett utfasningen av dieseldrivna truckar för att ersätta dem med bränslecellsdrivna eltruckar. De två första truckarna togs i bruk på tisdagen i Motomachi-fabriken i Toyota City i Japan.

Läs mer och kommentera »

Nya Skoda Octavia som biogasdriven miljöbil

Täckelsen har fallit från nya Skoda Octavia och den stora överraskningen är att den inte överraskar med någonting egentligen. Bilen är en vidareutveckling av den bilen vi har idag, både utseendemässigt och drivlinemässigt. Den kommer som miljöbil med en 110-hästars motor för fordonsgas/biogas. En annan överraskning var att svenske rallyföraren Pontus Tidemand var inbjuden hedersgäst som berättade om sina och Skodas framgångar i rallyvärlden.

Läs mer och kommentera »