Nyheter

Reportage

Bangkok möter klimatkrisen med grönytor

Klimatkrisen, hur ska vi möta den? Ska vi förneka den, bekämpa den eller anpassa oss till den? En av talarna på framtidskonferensen Movinón i Montreal var Kotchakorn Voraakhom. Hon är född, uppväxt och verksam i Bangkok som grundare av organisationen Porous City Network, porösa städers nätverk på svenska.

Kotchakorn Voraakhom har levt med och i en stad som sjunker med 1 cm om året och drabbas av allt mer förödande översvämningar. Bangkok är en av världens mest utsatta städer när det gäller hotet från en stigande havsnivå.

– Mest illa ute är Jakarta, säger hon och visar bilder på de båda städerna omgivna av vatten, men vi är inte långt efter.

Illustration: Kotchakorn Voraakhom.
Bangkok grundades runt floden.

Hon berättar hur hon växte upp i Bangkok och hade en parkeringsplats som lekplats. Där såg hon hur växtligheten sökte sig upp i sprickor i betongen och asfalten. Hon såg staden växa runt stadskärnan som en gång placerats strategiskt vid en flod. Viktigt då men ett problem idag då allt mer extrema väder orsakar översvämningar som blir allt mer förödande för staden som idag räknar över 15 miljoner invånare med förorter inräknade.

– Vi vet att staden till stor del kommer att stå under vatten inom en inte allt för avlägsen framtid och vi vet att översvämningarna bara blir allt mer förödande, berättar Kotchakorn Voraakhom.

Illustration: Kotchakorn Voraakhom

Hon är utbildad landskapsarkitekt och vd för Porous City Network. Hon är helt övertygad om att klimatkrisen är på allvar och hon är lika övertygad om att vi måste jobba för att stoppa den globala uppvärmningen. Hon är drivande i arbetet att bygga avancerade parker och grönytor i Bangkok. Lösningar som ska, och har visat sig, vara effektiva när det gäller att ta hand om vattenmassorna som förstör så mycket när de förödande regnen dra in över staden.

Parkerna är designade som ett sluttande plan med vattensamlingar i den lägre änden. Vattensamlingarna kan vara dammar, små bäckar och även underjordiska stora vattentankar som samlar upp regnvattnet. Vattensamlingarna på ytan och grönytorna ger barnen som växer upp i dagens Bangkok en naturlig kontakt med naturen och vattnet på ett helt annat sätt än hon själv fick uppleva under sin uppväxt. De tar också hand om en stor del av vattnet som annars skulle förvärrat översvämningarna.

Illustration: Kotchakorn Voraakhom

Hela idén är att växtligheten och vattensamlingarna ska ta hand om vattnet och binda det under en tid istället för att det omedelbart flyter i strida strömmar längs gatorna. Hon har även överfört idén till tak på olika byggnader i Bangkok där hon konstruerat taken som sluttande plan med växtlighet på och längs sluttningarna finns odlingsterasser precis som risodlingar. Istället för att regnvattnet forsar ner från taken binds det i vattentankar, odlingarna och i vattensamlingar även här.

Illustration: Kotchakorn Voraakhom

Så fick Kotchakorn Voraakhom ögonen på några gamla betongkonstruktioner från vägbyggen som aldrig fullföljts. Hon förvandlade de döda betongkonstruktionerna till grönytor på samma sätt som taken och kunde på så vis både binda mer vatten och får trevliga naturytor i ett Bangkok som verkligen inte var känt för stora grönytor och parker tidigare.

Illustration: Kotchakorn Voraakhom

I det läget hon beskrev sina grönytor på de gamla broarna kom jag att tänka på hur man förvandlat gamla järnvägsbroar i New York till grönytor och hur det inspirerat mig till tankarna på noder där kollektivtrafiken möter den personliga mobiliteten och hur man löser det med parkeringsytor för självkörande elbilar över järnvägsspåren vid stationerna, som då blir noder. Länk till den artikeln.Över parkeringsplanen kan man skapa grönytor med elljusspår, caféer, kolonilotter eller bara gröna rekreationsområden som samtidigt binder regnvatten och pariklar medan växtligheten bidrar med syre till luften som blir bättre i städerna.