Nyheter

Reportage

Kategori Debattinlägg

Förespråka CCS, men ser inte helheten

Jag högaktar politiker som vågar ta viktiga beslut för miljön, som exempelvis bonus-/malusbeskattningen, och jag högaktar forskare som hjälper oss framåt i strävan mot hållbarhet och ett stabilt klimat. Framför allt högaktar jag Greta som säger sanningen och ser helheten. Tyvärr är det få politiker som säger hela sanningen och få forskare som ser helheten.

– Det finns många småsaker som får mycket uppmärksamhet. Bonus Malus, klimatklivet, industriklivet och projekt som laddstolpar. Allt det där skulle man mer eller mindre bara kunna stryka, säger John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och ordförande för Konjunkturrådets rapport i en artikel på aftobladet.se.

Artikeln handlar om att han talar sig varm för CCS-tekniken. En teknik där man fångar in koldioxid vid utsläppskällan och slutförvarar den någonstans där den inte ger upphov till växthuseffekt.

Jag ser inga problem med tekniken. Den känns lovande och skulle kunna innebära att vi ganska snabbt kan få ner våra utsläpp dramatiskt. Ett par intressanta noteringar är att han beskriver kostnaden i att bygga ut CCS-tekniken som lika hög som intäkterna på koldioxidskatten, vilket skulle betyda att förorenande verksamhet betalar kostnaderna för att ta bort föroreningarna. Han berättar också att hälften av Sveriges samlade koldioxidutsläpp kommer från 27 industrianläggningar och menar att vi skulle snabbt kunna halvera våra utsläpp bara genom att förse de här anläggningarna med CCS-teknik.

Det tråkiga är att hans entusiasm för sin baby, CCS-tekniken, får honom att uttryckligen säga ” Det finns många småsaker som får mycket uppmärksamhet. Bonus Malus, klimatklivet, industriklivet och projekt som laddstolpar. Allt det där skulle man mer eller mindre bara kunna stryka”.

Det uttalandet är både insiktslöst och vittnar om en så överdriven optimism inför hans syn på vad som ska göras för miljön att jag som läsare tappar tilliten till resten av hans verklighetsbeskrivning.

Vi måste, oavsett hur vi löser klimatkrisen, komma bort från vår förbrukning av den ändliga resursen fossila drivmedel. Förr eller senare är de slut. Förr än vi anar blir det nya krig om oljetillgångarna och de följs med all sannolikhet av ett storkrig den dag det verkligen blir brist på olja. Krigen förorenar mer än vad CCS kan plocka bort och krigförande nationer lägger inte pengar på miljöteknik.

In the year 2020

Vi skriver 2020, och jag kan inte låta bli att tänka på Zager & Evans 60-talshit: ”In the year 2525”. Den börjar med de orden som följs med texten: ”If man is still alive”.

Jag är övertygad om att 2020 blir året vi kommer att minnas som genombrottsåret för en massiv övergång till elbilar.

Vi kan till och med hamna i läget där vi konstaterar att det var 2020 som vi vände klimatkrisen och skapade en värld där människan kan överleva på sin planet. En värld där Greta fick våra ungdomar att intressera sig för politik och få en tro på att det finns en framtid och en framtid som de kan påverka till det bättre genom samarbete istället för religionsfanatism, separatism och nationalism.

VW ID.3

Vi avslutade 2019 med att Volkswagen sätter åttonde generationen av VW Golf på hjul och vi börjar 2020 med att samma VW sätter sin VW ID.3 på hjul. Begreppet och varumärket Volkswagen, folkvagn på svenska, har följt med ända sedan typ 1, skalbaggen. ID.3 är bilen som ska bli elbilsvärldens folkbil, medan Golf redan idag är allt det där som kallas premium i en folklig förpackning.

Tittar vi i backspegeln så är det bilmärken som Nissan, Tesla och Mitsubishi som banat väg för den elbilsexplosion vi upplever idag.

Tre frågor sysselsätter hela branschen och det är frågan om Tesla ska överleva nu när de stora jättarna som VW dansar in på scenen, frågan om den asiatiska laddstandarden Chademo ska överleva och frågan om ifall elbilarna ska ha batterier eller bränsleceller.

Den senaste frågan är verkligen ett ämne för en riktig sluggerfight mellan VW, Nissan och Toyota. Bilvärldens tre största företag.

Bränsleceller och vätgas är framtiden, säger Toyota, medan VW och Nissan satsar på batterier i sina eldrivna ID-modeller. Nissan och Tesla satsar stort på batterier. Framför allt Nissan är duktiga på att integrera batterielbilen i det framtida samhället.

Nissan visar hur batterielbilen kan rädda våra svaga elnät och fungera både som energilagring för grön elproduktion och gå in som elleverantör när efterfrågan är som störst i näten för att minska behovet av smutsig elproduktion på marginalen.

Tesla visar hur elbilen kan byggas för att leverera både bättre komfort, säkerhet och prestanda.

Jag lovar, vi hade varken haft Porsche Taycan, Jaguar I-Pace, Polestar 1 och 2 eller Audi e-tron om inte Tesla tagit fram sim Tesla S. Frågan här är om Tesla Cybertruck ska ha samma inverkan på pickup-marknaden och om Tesla Semi ska frälsa lastbilschaufförerna från den svarta dieselslangen på mackarna. Båda använder batterier och elmotor.

Nikola 3

När det gäller lastbilarna är det Tesla och Nikola som tävlar om att skapa morgondagens tunga transporter. Hade någon frågat mig för tre månader sedan hade jag sagt att jag är övertygad om att framtidens tunga fordon kommer att ha bränsleceller. Idag tvekar jag efter att Nikola, ja Teslas konkurrent tog det namnet eftersom Tesla hette Nikola i förnamn, säger sig kunna presentera revolutionerande batterier som de kommer att använda i sina lastbilar.

Medan Nikola och Tesla tävlar så levererar redan Hyundai och Scania vätgasdrivna lastbilar till tester i Schweiz och Norge.

Patriarkatet, miljön och Greta

Ungdomar i en hel värld hyllar vår Greta Thunberg. Konservativa och populistiska gubbar hatar henne.

Varför?

Många är rädda för konkurens. Hon jobbar verkligen för att belysa klimatkrisen och självklart är det frustrerande för akademiker som snitsat till sin argumentation så att den verkligen imponerar på andra akademiker när en 16-årig tjej når en hel värld med klarsynt argumentation och principfast handlande.

Andra är rädda för att Greta ska väcka medvetandet hos en väljarskara som man lockat med att det är inget problem med klimatet, bara vi slipper invandrarna.

Jimmy Åkesson raljerar över Gretas segling till USA och menar att hela världsekonomin skulle haverera om alla gjorde som Greta.

En klimatforskare ojar sig över Gretas segling och ser det som ett mediejippo. Han menar att det hade varit bättre för klimatet om hon liftat med ett containerfartyg som ändå skulle korsa Atlanten.

En italiensk tidning har granskat hennes resa och kommit fram till att besättningen på segelbåten antagligen kommer att bytas ut mot en annan innan den seglas tillbaka. Alltså blir det fler som flyger för att Greta ska kunna resa fossilfritt.

Ingen vill erkänna att Greta gör det här för att visa att det går, att hon lever som hon lär. Ingen av dem tar sina teser till verkligheten. Forskaren tycker att ingen ska köra bil i städerna. Han har inte hängt med i utvecklingen och han orkar inte nyansera sin åsikt till att ingen ska köra annat än elbil i städerna.

Jimmy oroar sig för att världsekonomin skulle haverera om alla jobbade stenhårt för att undvika att bidra till växthuseffekten.

Han vill ge sken av att detta inte är ett problem. Han vill vara den politiker som står upp och säger att vi behöver inte oroa oss för kliamtet. Bara oroa oss för invandrarna. Han är övertygad om att det är det väljarna vill höra och att det leder till mer makt för honom.

Han fattar inte vad som skulle hända med världsekonomin om forskarnas prognoser med allt mer extremväder blir verklighet.

Det fattar 16-åriga Greta.

Han är för naiv för att se potentialen i en svensk industri och svenska företag som leder utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Han kanske är rädd att det är människor från andra delar av världen. Människor som han beskriver inte passar in i ett svenskt samhälle som hinner först i utvecklingen av den teknologi vi verkligen behöver för att ställa om till ett hållbart samhälle.

Det går inte att blunda för att Greta och alla ungdomar som stödjer henne har mer att vinna på ett hållbart samhälle än gubbarna som på sin höjd strävar efter hållbarhet för den egna makten.

Mitt i allt detta inferno av sanningar och osanningar står våra transporter.

Hela detta tjafsandet där politiker, forskare och debattörer försöker slå hål på Gretas kampanj pågår samtidigt som vi skattesubventionerar lastbilstransporter och flygtransporter. Detta genom att låta fusket med utflaggade lastbilar, som inte bidrar till kostnaderna för vägunderhåll och vinterväghållning, fortsätta och låter flyget hållas utan att det beskattas i paritet med den miljöpåverkan det står för.

Alla ni som ägnar energi åt att försöka komma åt Greta: Visa att ni själva har mod och vidsynthet att hjälpa henne och hennes generation genom att ta tag i de delarna av transportsystemet som vi inte har tekniska lösningar för ännu. Vi behöver inte lågprisprodukter transporterade kors och tvärs över världen. Vi behöver inte lågprisflyg och flyg på ofta sträckor.

Populistiska forskare, som avundsjukt oroar sig för att Greta utnyttjas av media, och ledarskribenter som blåögt upprör sig över att så många lyssnar mer på Greta än på forskare, är så upprörda att de inte ens inser hur de visar att deras världsbild hotas av en 16-årig tjej som plötsligt står upp och säger sanningar som de alla blundat för.

Ledarskribenten jag tänker på insåg inte ens att det Greta gör är att uppmana alla att lyssna på forskarna. Han, för det är en han, tål inte ens detta så viktiga när en kvinna säger det.

Tyvärr finns det inslag av hotad manlig makt i debatten och visst är det på tiden att vi måste inse att vi måste samarbeta över landsgränser och över könsgränser för att rädda världen.

Det är det Greta vill och det är det Jimmy utger sig för att vilja när han i själv verket vill ha makt åt sig själv. Forskarna, ja de vill ha copyright på argumentationen och har inte ens orkat inse att Greta bara vill at de lyssnar på dem och att världen anstränger sig för att ta klimathotet på allvar.

Forskarna nöjer sig med att dödskallemärka bilismen, för att det är politiskt korrekt.

Greta kräver action där det gör störst nytta. Hon sprider inte politiskt korrekta men insiktslösa påståenden bara för att få loss mer pengar till forskning.

Politikerna förstår inte fördelarna med E85

– E85 som drivmedel har varit väldigt orättvist behandlat av politiken de senaste åren, och det har gjort att marknaden dalat. Men potentialen i drivmedlet finns fortfarande där och vi hoppas att fler märken ska följa efter oss nu. På så sätt kan vi tillsammans visa för politiken att vi i branschen fortfarande tror på E85 och få till förbättringar som kommer gynna både klimatet och infrastrukturen, säger Erik Lindham.

Journalistiken, miljöbilar, framtiden och Peter Kadhammar

Det här handlar om journalistik, framtiden och medias roll i samhället. Jag tar avstamp i Peter Kadhammars krönika på aftonbladet.se, ”Vad är det för fel på biljournalister?”. Peter gör en analys av Sveriges motorjounalistkår och ställer frågan: Vad är det för fel på biljournalister? Han jämför med hur media hanterat Swedbanks pengatvättsaffärer. Han jämför med Kristdemokraternas framgångar i opinionsmätningarna och Theresa Mays problem med Brexit samt Världsmeteorologiska institutets rapport om klimatförändringarna.

Kort sagt så gör han det för att visa att alla andra journalister lever i nuet och bevakar viktiga saker medan motorjounalister bara bevakar bilar och inte talar om att de är ett miljöproblem. Han skriver det efter att ha läst en artikel i Aftonbladets och Svenska Dagbladets motorbilaga:

”Den reporter som skrev om Subarun följde bara yrkets mönster. Hon gjorde det som hennes chefer och antagligen en hel del läsare förväntar sig. Fortsätt som vanligt. Fast du kan väl nämna något om koldioxiden.

Jag tänker på det när jag sitter på Löfbergs kafé. En liten pojke står vid glasdörren och tittar på trafiken på Kungsgatan. Sedan vänder han sig plötsligt, springer över golvet och säger brum! brrrrummm!

Vilka ljud gör små gossar om 20 år? Knappast brum-brum.

Vilka ljud gör biljournalisterna? Medan världen förändras runt dem fortsätter de säga brum-brum.”

 

Jag tycker mig se likheter mellan Kadhammars verklighetsbeskrivningar och Sverigedemokraternas dito. Han läser det han vill kritisera och går till storms mot det utan att vilja vare sig se eller erkänna att det finns en rad andra publikationer, berättelser och sanningar.

Han läser om Subarun som är en fyrhjulsdriven bil med relativt hög bränsleförbrukning, men han läser inte om Toyota RAV4 som är fyrhjulsdriven bil i samma storlek som Subarun, med den skillnaden att den är ovanligt bränslesnål. Vi motorjournalister skriver om båda bilarna och ger information för konsumenten att själv välja. Inga generaliserande rallarsvingar och floskler som Kadhammar och Sverigedemokraterna. Vi skriver även om Tesla X, som är en helelektrisk fyrhjulsdriven bil. Vi skriver om nollutsläppsbilar medan Kadhammar i en tweet gör sig lustig över att affärsfolket inte gör som han. Det vill säga använder flyget för sina resor.

En initierad klimatdebattör tar tåget och går ut med det. Ja, just det jag tänker på Greta Thunberg. Hon som riktar kritiken mot politiker och marknadskrafter och lever som hon lär. Hon vet vad hon talar om och hon skriker inte ut sitt hat så där oförblomerat och insiktslöst som Kadhammar gör. För i grunden är det så att Peter Kadhammar hatar privatbilism och då går han till storms mot just motorjournalister utan att ha läst artiklar vi skriver om biogasbilar, biogasproduktion, vätgasbilar, vätgasproduktion, elbilar, klimatneutral elproduktion, framtida infrastruktur som Grenobles interaktion mellan små elfordon och kollektivtrafik eller Nissans lösningar som Vehicle to Grid, Amsterdam Arenas batteribackup som ersätter dieselgeneratorer för arenans elproduktion vid elavbrott och samtidigt minskar behovet av fossil elproduktion vi toppar av elbehovet.

Han vill inte inse att det finns något som heter framtida privatbilism och att det är något som kan ge positiva effekter för framtidens infrastruktur.

Han kritiserar att journalisten i sagda artikel skriver att bilen är snabb och han kritiserar att hon inte gjorde en tydlig markering mot att det släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som EU:s mål. Han vet nog inte att det finns bilar som släpper ut noll koldioxid och är snabbare än de flesta fossilbränsledrivna bilarna. Eller rättare sagt han vill inte se det.

Han går heller inte till storms mot ekonomijournalisternas ständiga lovsång av självkörande bilar. En totalt okritisk lovsång till en framtid där bilarna är gemensamt ägda och självkörande.

Varför berättar inte ekonomijournalisterna att det finns en rad problem med detta istället för att tala om att det finns massor med pengar i den här lösningen. Pengar för vem?

Jo, de största vinnarna här blir de som äger bilparkerna och kan ta betalt för taxiresor som de hoppas kommer att öka. Ingen ska tro att utvecklingen går mot gemensamt ägda bilar. Vi får, precis som när det gäller Airbnb, företagare som kan kringgå de krav som ställs på hotellbranschen och som utvecklats under många år. Det betyder mindre trygghet för konsumenterna och ökade intäkter för lägenhetsägarna. Det betyder också att vi kommer att ha fler lägenheter som står tomma under perioder då inge hyr dem, eftersom de som investerar i Airbnb-lägenheter gör det för att tjäna pengar utan att behöva kosta på sig att följa regelverken för hotell och Bed & Breakfast. Kort sagt ett steg tillbaka när det gäller konsumentskydd.

När det gäller självkörande bilar kommer vi att få en stor flotta av bilar som ska täcka upp behoven vid högtrafik, men måste köras någon annanstans när de inte behövs. Ska en och samma bil serva flera personer resbehov behöver den både ta sig till och från dessa kunder och utföra deras resor. Det blir med andra ord fler körda kilometer med självkörande bilar om de ska ersätta det trafikarbete som idag görs med privatägda bilar, och det är så det beskrivs i artiklar som dyker upp i intervaller av knappt en vecka. Att det finns positiva effekter tas ständigt upp med hänvisning till branschens påstående att de här bilarna ökar säkerheten. Visst finns det positiva effekter i form av förarstöd och en framtid där man kan lämna över körandet till bilens dator, men här finns många frågetecken att räta ut och det kan mycket väl sluta med att vi väljer privatägda bilar med självkörande funktioner istället. Det är inte så länge sedan spårtaxin spåddes en lysande framtid, men den framtidsvisionen slocknade när de första anläggningarna mötte verklighetens kunders önskemål.

Ska vi minska trafikarbetet finns det ingen annan lösning än interaktion mellan olika trafikslag där privatbilisterna tar sig till matarleder för kollektivtrafik, ställer sin bil, cykel eller vad man nu åker med och sedan åker kollektivt till målet.

En väg mot gemensamt ägda bilar är försöken med Car2Go. Bilar som hyrs för låga priser för att köras korta sträckor. Det visade sig att den lösningen är största konkurrenten till kollektivtrafiken i Paris och att det ökade antalet bilar i trafiken.

Kort sagt: ”Vi måste känna oss för när det gäller framtiden. Vi måste testa olika lösningar och tänka efter. Inte generalisera och avslöja sina personliga problem med privatbilismen, socialismen, miljörörelsen eller invandrare.

 

 

 

 

Kadhammars krönika:

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/50pXbX/vad-ar-det-for-fel-pa-biljournalister

Stefan Nilssons, det vill säga min, krönika om framtiden

http://greencharge.se/stefans-blogg/hur-bygger-vi-framtidens-hallbara-samhalle/

Stefan Nilsson om Koldioxidneutral produktion av vätgas och biogas för fordon

http://miljofordonsverige.se/2013/07/fornybar-fordonsgas-tillverkad-i-koldioxidneutralt-kretslopp/

Krönika i Smålandsposten om framtiden

http://www.smp.se/vaxjo/kronika-stefan-nilsson-framtiden-ar-elektrisk/

Miljöfordonsverige om vätgas till fordon i Sverige

http://miljofordonsverige.se/2014/10/4071/

Greencharge om Toyota Grenoble och framtiden

http://greencharge.se/nyheter/framtidens-harmoniska-mobilitet-bygger-pa-elfordon/

Utöver detta finns det massor av tidskrifter och web-platser som skriver om miljöteknik, fordonsteknik och elbilar som exempelvis tidningen elbilen.

Lobbyister kontra sanningar

Svarta präster står upp titt och tätt, lär dig skilja på synd och på rätt, skrev Joe Hill i en av sina sånger på tidigt 1900-tal. Joe Hill var en svenskfödd fackföreningskämpe i USA och han anses idag som en av de mest inflytelserika amerikanska protestsångarna under 1900-talet.

Idag har vi istället lobbyister klädda i svart olja som då och då tar till orda för att fördöma elbilar och biogasbilar. Fler elbilar betyder ökat kärnkraftsberoende och mer kolkraftproducerad el säger några. Man talar om el på marginalen. El när efterfrågan är som störst under vissa tider på dygnet. Gastankarna kan explodera är en ofta körd retorik och vätgasbilarna kommer att sprida vatten och skapa halka är en annan.

Jag vet inte om det beror på okunskap, illvilja eller någon form av teknikreaktionär fanatism. Sanningen är den att det redan idag finns teknik för att istället minska vårt beroende av fossila energikällor och kärnraft för elproduktion tack vare elbilarna. Det heter V2G och Nissan är i främsta ledet när det gäller spridningen av den tekniken. Kort och gott handlar det om att ladda elbilarna med solenergi och vindkraft och sedan skicka tillbaka elen i nätet när efterfrågan är som störst. El lagrad i batterierna på en flotta av elbilar räddar elbehovet när det uppstår toppar i efterfrågan. El på marginalen med andra ord.

Kort sagt: alla fanatiskt teknikreaktionära oljekramare. Det är bara att inse faktum. Er kamp är förgäves och ju hårdare ni jobbar för fortsatta fossila drivmedel och fossilberoende energiförsörjning ju hårdare blir fallet när oljetillgången minskar.

Man kan beskriva det som att springa med ett gummiband fäst i ryggen. Ju hårdare man satsar och ju längre man springer ju tuffare blir rekylen.

Man må tycka vad man vill om det här med förbränningsmotorer, V8:or, dieseldoft och körglädje med en växelspak att rycka i men vi måste inse att det här med övergången till förnybara drivkällor inte enbart handlar om hur vi som kör våra bilar upplever dem eller hur vi som lever här på jorden upplever klimathotet. Realiteten är den att oljan är en ändlig resurs och vi måste redan nu hitta en väg mot andra energilösningar för att undvika att allt mer miljöförstörande åtgärder tas till för att komma åt den sista oljan.

Det största hotet om vi inte löser vår energiförsörjning, både vad gäller fordonsbränsle, elproduktion och värme, på ett förnybart fossiloberoende sätt är förmodligen inte klimatet. Det största hotet är att vi med stor sannolikhet står inför ett tredje världskrig när stormakterna inser att det gäller att kapa åt sig de sista oljeresurserna.

Missvisande om biodrivmedel och ekologisk odling

Nya forskningsrön visar att biodrivmedel är sämre för klimatet än fossila drivmedel och ekologiskt jordbruk får samma stämpel av vissa forskare. Intressant, ja. Vilseledande, nej egentligen inte. Vi behöver veta så mycket som möjligt. Seriöst, absolut, men vinklat så till den milda grad.

Efter att ha jobbat nära forskare i ett projekt om framtidens personliga mobilitet har jag insett att mycket forskning görs av forskare som har en tes de jobbar stenhårt för att vidimera. Då offras det vi journalister skulle kalla journalistisk etik.

Efter att ingående ha följt VTI:s forskning om partiklar från dubbdäck och frågan om ifall bästa däcken ska vara bak eller fram har jag konstaterat att forskare behöver presentera uppseendeväckande resultat för att få in mer pengar för mer forskning. Sedan dansas det runt guldkalven hur orealistisk och hur omodern den än är.

Under klimatkonferensen i Katowice har en rapport visat på hur biodrivmedel kan vara skadligare för miljön än fossila drivmedel då en ökad odling innebär att skogen avverkas för odling och/eller ny skog inte planteras på tidigare åkermark. Skogen binder koldioxid och minskar därmed koldioxidmängden i atmosfären.

Resultatet av en sådan här rapport är att det läggs en tung negativ filt över allt som har med biodrivmedel att göra. Till och med biogasen får en negativ stämpel. Fossilkramarna får argument för att försena övergången till hållbara drivmedel och det i sin tur betyder större sannolikhet att man jagar olja på känsliga områden som Antarktis och Arktis samt ökad risk för fracking och annan oljeutvinning som verkligen hotar miljön.

Visst är det bra att vi vet att det finns risker och skadliga effekter med biodrivmedelsproduktion, men jag saknar den breda bilden. Jag saknar en fundering över vad som kan göras för att minska problemen med de utpekade biodrivmedlen. Framför allt saknar jag en tydlig markering att detta inte gäller biogasen.

Det är bra om vi vet risker och problem, men det är ännu bättre om vi samtidigt får veta att det finns positiva exempel och att det ur ett svensk perspektiv skulle innebära en ökad mängd skog på våra marker och en sämre bytesbalans om vi skulle ta rapporten till oss okritiskt. Jag vet att bland andra Lantmännen jobbar hårt på en biodrivmedelsproduktion som är bra för klimatet.

Framför allt saknar jag en diskussion om vilka transportslag som i framtiden räknar med att använda biodrivmedel och det är de facto flyget som med vår nya budget samtidigt ska slippa flygskatten, som tyvärr redan idag är extremt låg i relation till den skadliga effekt flyget har på klimatet.

Jag saknar också insikten om att de fossila drivmedlen är en ändlig resurs. Priserna kommer att öka i takt med att tillgången minskar och riskerna för ett tredje världskrig närmar sig dramatiskt om vi inte hittar andra lösningar innan några länder ser den sista oljan som en så viktig resurs att de är beredda att gå i krig för att kapa åt sig oljan.

Kort sagt. Forskning är bra, men vi måste se hela bilden. Vi måste inse riskerna med alarmistisk forskning där forskarna grottat in sig i sina teorier och jobbat med enda fokuset att vidimera dem och motbevisa allt som hotar teserna.

Samma sak gäller diskussionen om att ekologisk odling skulle vara negativt för klimatet då den kräver större arealer för att producera giftfritt och fritt från konstgödning.

Visst är det bra att vi vet att det finns problem även här men det ska vägas mot övergödningen i våra hav, orsakad av kväveläckage från jordbrukets konstgödning och antibiotikaresistens orsakad av en ohejdad användning av antibiotika av kommersiella skäl.

Jag önskar inget hellre än att det forskas på hur vi ska skapa en hållbar planet istället för att forska på att alla andra har fel. Oavsett hur vi gör så är ett samhälle som bygger på fossila drivmedel inte hållbart. Forska istället på hur vi binder koldioxiden och visa på goda exempel.

Vi behöver inte Ryanair, men vi behöver en rättvis miljöpolitik

Heder åt Miljöpartiet! När alla andra partier väljer populistiska utspel för att försöka flörta med väljare som gått på Sverigedemokraternas yviga argumentation där man rider på människors rädslor, går Mp rakt på sak i en så viktig fråga att den borde överskugga det mesta av det som debatteras idag.

Jag menar utsläppen, resorna och infrastrukturen. Mp vill höja den så impopulära flygskatten och möts omedelbart av kritik som gör gällande att en höjd flygskatt slår mot arbetstillfällen och glesbygden.

En höjd flygskatt har som mål att minska flygresandet och den slår hårdast mot lågprisbolagen.

Behöver glesbygden och arbetsmarknaden möjligheten att resa mellan Växjö och Gdansk för 95:-?

Jag skriver naturligtvis om Ryanairs prispolitik. Det kan tyckas demokratiskt om även fattiga har råd att flyga, men det gagnar inte miljön om flyget ska slippa ta ansvar för de utsläpp flyget bidrar med. Flyget är idag det sämsta alternativet att resa om man ser till miljön och vi kan inte subventionera den här verksamheten bara för att behålla jobben. Det kommer andra och bättre jobb med en seriös miljöpolitik.

Behöver vi överhuvudtaget Ryanair som har som uttalad policy att försöka påverka länders miljöpolitik och arbetsmarknadspolitik. Ryanair lämnade Danmark för en tid sedan för att de tyckte att fackföreningarna var för starka i Danmark. Nu säger de att de lämnar Sverige för att vi tar ett litet men ändå betydelsefullt ansvar för miljön.

Det vi behöver idag är någon som vågar föra en ansvarsfull och seriös politisk debatt istället för att bjuda över varandra med populistiskt, och ofta invandrarfientligt, valfläsk.

Vi måste inse att vi är på väg bort från många av demokratins grundbultar om vi minskar trygghetslagar, fackligt arbete och medbestämmande. Vi har redan brister i anställningstryggheten som leder till att unga människor har svårt att ta lån för boendet och väntar med att skaffa sig barn. Vi är långt ifrån bäst i Europa vad gäller anställningstrygghet och fackligt inflytande, vilket högerkrafterna gör sitt bästa för att dölja.

Tyvärr är det konservativa väljare som idag söker sig till SD:s och moderaternas politik samtidigt som de är upprörda över att den klassiska svenska modellen med solidaritet, demokrati och jämlikhet monteras ner. Någon måste stå upp och berätta sanningen om att högerkrafterna inte värnar solidaritet, demokrati och jämlikhet.

Någon måste också ställa sig upp och tydliggöra att Ryanair är ett företag som bara vill tjäna pengar och skiter i både miljön och anställningstryggheten. Ett företag som aktivt vill ta strid mot länders politiska beslut fattade på demokratiska grunder och med ett bättra framtida samhälle som mål.

Det enda partiet som ställt sig upp och stridit för ett impopulärt men viktigt beslut är idag Miljöpartiet.

Vi behöver inte Ryanair. Vi behöver flyget, men inte på vilka villkor som helst. Skulle flyget lösa sina miljöproblem går det att omformulera flygskatten till en bonus/malus-lösning i stil med den kommande fordonsskatten. Titta på den och se vad bilägarna betalar i miljöskatt. Jämför sedan med flygskatten. En flygresa Kruna-Stockholm är 60:- dyrare med nya flygskatten. En Volvo V90 D4 AWD, med ett koldioxidutsläpp på 128 g/km får en skattehöjning på 3057:-/år. Det motsvarar kostnadsökningen på 60 resor inom Europa. Tittar vi på SAS prisbild på resor mellan Stockholm och Kiruna så varierar priset från cirka 500:- till cirka 3000:- i billigaste SAS Go-klassen. Vem bryr sig om 60:- där. Det är i så fall surare med den ökade fordonsskatten för den som behöver en fyrhjulsdriven bil för att ta sig till och från jobbet i glesbygd där vinterväghållningen bedrivs av privata intressenter som tvingats bjuda så lågt i upphandlingen att de måsta ta varje tillfälle att spara på halkbekämpningen.

Men det är klart att 60:- mer för en Ryanair-biljett till Gdansk är en 80% höjning.

Flygskatten är inget glesbygdsproblem!

Företag som försöker kämpa emot seriös miljöpolitik är ett välfärdsproblem!

Politiker som försöker ta billiga politiska poäng genom att blåsa upp flygskatten till ett problem utan att se att andra trafikslag betalar miljöavgifter är ett demokratiproblem!

Populistisk politik utan granskande media är ett demokratiproblem!

Det blev för några år sedan ett vinnande politiskt begrepp att ha ordning och reda i finanserna. Låt årets vinnande politiska begrepp bli att ta ansvar för framtiden!

Självkörande bilar, frälsning eller kommers?

Gammalmodigt, vad är det? Få bilar är så omoderna, eller populärt uttryckt gammalmodiga, som Morgan. Ändå är Morgan en eftertraktad klassiker. Citroën 2 CV är också omodern, men samtidigt en eftertraktad kultbil. Detsamma gäller Land Rover Defender. Människor älskar sina bilar. De är en viktig del i livsstilsbygget och vardagspusslet. Det vet tillverkarna.

Läs mer och kommentera »

Elon frälser oss från fossilberoendet

Tesla har en enorm förmåga att påverka hela bilbranschen. Elon Musk, grundaren av Tesla, trollbinder sin publik i bästa Steve Jobs stil under sina presentationer och han lovar verkligen guld, gröna skogar, säckar med sparade pengar och en ljusnande framtid.

Är han bilvärldens Jesus, eller räcker det med att dra paralleller till Apples Steve Jobs. Jag minns när Jobs halade fram en liten 8-tums låda som fick namnet G4 Cube och publiken busvisslade, jublade och applåderade. Precis som publiken vid Teslas lansering av Tesla Semi.

Med tanke på vad den nya lastbilen utlovas betyda är han nog närmare en Jesus när det gäller frälsningen av planeten från en hotande klimatkatastrof och ett hotande tredje världskrig. Jag måste ärligt säga att jag ser ett hotande världskrig i kampen om den sista oljan som ett större hot mot planeten än klimathotet som resultat av förbränning av våra fossila resurser. Kort sagt måste vi komma bort från förbränningen av fossila energireserver.

Oavsett vad så är den nya lastbilen som Tesla presenterat en helt eldriven lastbil som fixar allt det där som andra lastbilstillverkare säger är omöjligt. Den har med sig energin i form av el lagrad i batterier istället för diesel eller gas i tankar. Enligt alla andra tillverkare är energitätheten i batterier för låg för att möjliggöra en seriös långkörning med en lastbil av den här typen. Tesla säger i pressreleasen att deras bil klarar 80 mil med en last på 36 ton. Vid presentationen talade Elon Musk om 36 ton GVW, Gross Vehicle Weight, vilket är hela fordonets vikt med batterier, motorer och last.

Här har vi en intressant punkt då vi vet att batterier är tunga och att detta är det främsta argumentet emot lastbilar med batterier. Hög batterikapacitet betyder lång räckvidd men inskränker nyttolasten. Enligt Elon Musk ska bilen förbruka 1 kWh per kilometer, vilket betyder en drivmedelskostnad på runt tian/mil. Ska bilen klara 80 mil betyder det en batterikapacitet på 800 kWh, vilket är 8 gånger så mycket som batterierna i Tesla S. Batterierna i Tesla S väger en bit över 500 kg, så batterierna till nya Tesla Semi borde väga 4 ton om vi betänker att utvecklingen på batterisidan kan betyda en viss ökning av energitätheten innan det är dags att rulla ut Tesla Semi.

En modern lastbil tankas för en räckvidd på betydligt mer än 100 mil. Tesla Semi tankas för en räckvidd på 80 mil. Man fyller drivmedel för mer än 100 mil på tio minuter i en vanlig lastbil, man fyller drivmedel för 65 mil på 30 minuter i Tesla Semi. Å andra sidan kan Teslan tankas på åkeriet medan trailern lastas eller under natten.

Vi talar idag om bruttovikter på 74 ton för lastbilar i Sverige. Det är dubbelt så mycket som Tesla Semi erbjuder idag. Å andra sidan har Tesla Semi mjukvara för självkörande teknik så att en chaufför kan idag köra flera lastbilar i en konvoj, vilket betyder än större bruttovikter med den skillnaden att dagens lastbil är en bil med släp som kopplats mekaniskt med en stålstång, medan Tesla Semi i konvoj kan vara flera bilar kopplade till varandra över ett trådlöst nätverk.

Elon Musk lovar hisnande prestanda, låga kostnader och en ekonomisk vinst från dag 1 med hans Tesla Semi kontra en modern dieselbil. Han lovar att produktionen startas 2019 och han skrämmer slag på lastbilstillverkare och politiker världen runt. Inte minst i Sverige.

Kan han hålla vad han lovar är det ett extremt hot mot både Volvo och Scania, som båda satsar på annan teknik som flytande biogas och syntetisk diesel eller biodiesel. Det betyder också tvärstopp för tankarna på elvägar som nu är på gång i Sverige.

Vi vet att Elon Musk och Tesla höll vad de lovade med Tesla S. Vi vet att både Tesla X och Tesla 3 har blivit försenade och vi vet att Teslas ekonomi är ansträngd. Vi vet inte hur det kommer att sluta, men i alla fall jag önskar att Elon och Tesla kan hålla vad de lovar och att de kan få med sig övriga lastbilstillverkare i en snabb omställning av vår transportsektor.

Inte alla framtidens bilar är självkörande elbilar

Framtidens bil, en fråga som sysselsatt oss sedan bilarnas barndom. Det har handlat om enorma bilar med fantasifulla utseenden. Gärna med en touch av samtida spetsteknologi. Bilar har designats för att se ut som flygplan eller raketer. En tid trodde vi att framtidens bilar skulle drivas med kärnkraft. Gasturbiner har också varit på tapeten, eller rättare sagt i motorrummet.

För femton år sedan var det många som förutspådde bilens död. Då var det spårtaxis som skulle lösa vår personliga mobilitet. Nu är vi tillbaka i läget där bilen har en framtid tack vare att vi har lösningar för det vi kallar hållbara och förnybara drivmedel. Spårtaxin är död och begraven som universell transportlösning men kan fungera som monorail mellan exempelvis parkeringsplats och järnvägsstation.

Vi är nu så säkra på att framtidens bil har en elmotor att det blivit en marknadsföringsgrej att ge sken av att vara i teknikutvecklingens främsta linje genom att annonsera att dieselmotorn är död och ange ett datum från vilket alla bilar man tillverkar ska ha en elmotor.

Men, hur snabbt kan vi ställa om?

Väljer vi en infasning av elmotorn tillsammans med förbränningsmotorn i ladhybridfordon går det ganska snabbt och detta utan stora infrastrukturförändringar i form av laddstationer och tankstationer för vätgas. Kombinerar vi den här infasningen med mer biodrivmedel och syntetiska drivmedel minskar vi vårt behov av fossila drivmedel samtidigt som vi minskar växthuseffekten och riskerna för både extrema väderförhållanden och ett tredje världskrig.

Egentligen är detta den enda lösningen som fungerar i praktiken, enligt minuppfattning..

Vad säger biltillverkarna?

Att Tesla talar sig varma för att snabbt gå över till batterielbilar är ingen överraskning och deras arbete för att punktera kritikernas argument är oerhört imponerande. De tog fram den första batterielbilen med anständig räckvidd. Den första med högsta krocksäkerheten. Den första körglada elbilen, den första eldrivna premiumbilen och den första eldrivna SUV:en.

Så kom Tesla 3, den första folkelbilen med anständig räckvidd, men nu är det upplagt för en fight. GM lägger sig inte platt, inte Renault eller Nissan heller. De har alla tre vassa konkurrenter till Tesla 3 med hög säkerhet och räckvidder som ligger över 30 mil. Volkswagen och Audi har sina konkurrenter till både Tesla 3 och Tesla X som konceptbilar nära produktion.

Den höga tröskeln för de rena batterielbilarna är dock fortfarande laddinfrastrukturen. Dels saknas det snabbladdare på vissa vägsträckor och dels är kapaciteten på befintliga snabbladdare inte tillräcklig om många bilar ska laddas samtidigt.

Toyota är marknadsledare när det gäller hybridfordon och satsar helhjärtat på hybridlösningar samt vätgasbilar som tankas med vätgas, som i sin tur används för att producera el i en bränslecell i bilen.

Den senaste versionen av Toyotas spetsmodell med hybriddrivlina är Toyota Prius plug-in. Jag har kört den med en förbrukning på 3,3 liter per 100 km från fulladdad och fulltankad till tomt batteri och tom tank. Det är imponerande siffror för en så stor bil med prestanda och komfort i klass med bra bilar utan den avancerade drivlinan. I min dagliga körning körde jag den enbart på el tack vare den långa räckvidden på dryga fem mil innan förbränningsmotorn går in.

Siffran kanske inte imponerar om man jämför med angivna förbrukningssiffror för moderna dieselbilar och definitivt inte om man jämför med andra laddhybrider, men detta är verkliga förbrukningssiffror. Jag kan köra VW Passat GTE och Kia Optima Sportswagon på samma sätt men då blir förbrukningen en liter högre per 100 km. Kör jag Audi Q7 e-tron eller Volvo XC90 T8 åker den upp ännu mer. Då ligger vi på runt 8 liter per 100 km. Detsamma gäller Mitsubishi Outlander. Den stora fördelen med en laddhybrid är att de i daglig pendling kan köras på enbart el. Nackdelen är att den har två drivlinor vilket ökar vikten och minskar innerutrymmena, men å andra sidan så blir en batterielbil med räckvid över 30 mil också en tung bil. Laddhybriderna är samtidigt utmärkta dragbilar, medan de flesta batterielbilar inte kan dra släp.

Problemen med dieselbilen är föroreningarna, som går att bemästra men tekniken att göra det är dyr. En annan besvärande omständighet är det faktum att dieseln är en bristvara då den tillverkas av samma del av råoljan som villaolja och flygbränsle. Bensinen tillverkas av en annan del av råoljan. Det ger oss mer tid innan bensintillgången blir ett problem. Omvänt så har vi kommit längre när det gäller inblandning av förnybart biodrivmedel i dieseln.

Den optimala lösningen idag är kombinationen av laddhybrid med bensinmotor som klarar E85. Det är det billigaste och snabbaste sättet att minska vårt fossilberoende och höja luftkvaliteten i städerna. Infrastrukturen för att tanka E85 är bra utbyggd i Sverige. Kombinerar vi detta med ett krav på bara köra med elmotor i innerstäderna får vi ännu bättre luftkvalitet där och minskat buller. Tyvärr lyckades media skriva ihjäl etanolmotorn i en slags kamp om att hitta vassaste argumentet mot etanol som drivmedel och mot alla som jobbade med det, så tröskeln är hög för att få acceptans för etanol igen.

Framtiden var det!

Framtidens bil är egentligen framtidens bilar. Laddhybriderna kan hänga med många år medan vi fasar in biogasbilar, batterielbilar och bränslecellsbilar. Under tiden kan vi fasa in allt mer förnybart och koldioxidneutralt drivmedel. Vi måste sluta att se olika tekniker som konkurrenter mot den teknik vi tror på mest själva. Då kan vi få stopp på växthuseffekten och de miljöriskerna som den sista oljeutvinningen innebär, liksom riskerna för ett storkrig i striden om den sista oljan. Detta är realiteter vi måste ta med i diskussionen.

Vore det då inte bättre att bara döda personbilen?

Nej, definitivt inte! Vårt samhälle är byggt för personlig mobilitet och den är så viktig för de flesta av oss att vi kommer att köra personbilar så länge det går om det inte dyker upp ett bättre alternativ. Just detta är nyckeln. Förbud funkar inte, men ett bättre alternativ gör det. Titta på Norge och batterielbilarna. Titta på efterfrågan på Teslas batterielbilar.

Bästa alternativet då. Vad är det?

Tekniken har vi gått igenom, men hur bygger vi ett samhälle som är ett bättre samhälle än dagens bilberoende.

Min vision här är att hitta lösningar för interaktion mellan personlig mobilitet och kollektivtrafik. Bilar som parkeras i noder där kollektivtrafiken och den personliga mobiliteten möts. Parkeringshus vid järnvägsstationer och tunnelbanestationer samt förarlösa monorailtåg i stil med Kastrups Metro. Tät matartrafik med kolloektivtrafik mellant knutpunkter som centrum, stormarknader och industriområden.

Visst parkeringshus är inte vackra, men de går att bygga vackrare och som en del av byggnationerna runt de här noderna. Att parkera bilen i ytterkanten av stadskärnan ger en vackrare, renare och tystare stadskärna.

Drar vi nytta av den nya självkörande tekniken så kan parkeringshusen ha separata delar för självkörande bilar dit ingen människa tar sig. Man stannar bilen i en fil vid stationen, tar sin väska och går, så parkerar bilen helt själv. När man kommer tillbaka kallar man på den igen med sin mobilapp och den körs fram i en specifik fil. Den här tekniken hade Volvo framme för mer än fem år sedan. Den tekniken är av större betydelse för miljön än Volvos samarbete med Uber som bara är ett billigare alternativ till taxiresor. Självkörande Uber-bilar är inget annat än en våt dröm om mer intäkter för företaget som sådant

Självkörande bilar. Löser inte de alla de här problemen egentligen?

Nja riktigt så enkelt är det inte. Det finns en hel del lagliga hinder ännu så länge. Där är automatisk parkering enligt ovan enklast att lösa då den kan göras inom ett bestämt område utan människor som kan skadas.

Problemet med de självkörande bilarna är också att de kommer att öka trängseln då de måste göra ett större trafikarbete för att tillgodose behovet, än om alla har varsin bil. Det kommer också att vara trafiktoppar som idag och då måste kapaciteten för de självkörande bilarna dimensioneras efter detta. De självkörande bilarna i kombination med personlig mobilitet och en förändrad kollektivtrafik som bara inriktas på täta turer längs matarleder med stöd från just de självkörande bilarna och den personliga mobiliteten, vilket kan vara personbil, moped, cykel eller mc, kan öka attraktionskraften för kollektivtrafiken, minska kostnaderna för densamma och ge bättre innerstadsmiljö.

Vad säger biltillverkarna om självkörande bilar?

Det finns de som är övertygade om att vi kan ha helt självkörande bilar i en snar farmtid. Mercedes har visat konceptbilar där alla är passagerare och sitter vända mot varandra. Audi har tagit fram tekniska lösningar som gör det möjligt att låta bilen köra själv på Autobahn. Den fixar rubbet som omkörning, filbyten, visa tecken, slå på vindrutetorkarna och så vidare. De tekniska möjligheterna är obegränsade, men de juridiska aspekterna är en svårare nöt att knäcka.

Vad händer exempelvis om fyra självkörande bilar kommer samtidigt till en korsning och tekniken går i baklås när den inte kan sortera ut vem som ska köra först?

Där har Nissan ett svar:

– Skulle systemen inte känna igen en situation som de inte är programmerade för stannar samtliga inblandade bilar och skickar ett felmeddelande till en mänsklig helpdesk som med hjälp av bilarna kameror och loggar kan lösa knuten och styra prioriteringarna.

Nissan vill se vad man kallar demokratisk självkörande teknik som inte kostar skjortan. Man lanserar redan nu Propilot i något man kallar Nissan Intelligent Drive, ett antal funktioner som ska underlätta för föraren. Propilot är standardutrustning i nya Leaf men då enbart med funktionen att kunna följa en annan bil. Mot tillägg kan man få funktionen automatisk parkering. Intelligent Drive är ett koncept där elbilen är en del av infrastrukturlösningen och kan kopplas upp med V2G (Vehicle to Grid) och V2H (Vehicle to Home). Två smarta lösningar där elbilarnas batterikapacitet används för att minska belastningen på elnätet vid toppar i efterfrågan, ge intäkter till bilägaren som kan ladda när elen är billig och sälja när den är dyr, minska elkostnaderna i hemmet genom att ladda billigt och använda lagrad el när elen är dyr och fungera som backup vid elavbrott.

Nissan är tydliga med att man ser möjligheterna med självkörande bilar men att prio ett är att bygga ut tekniken i den takten kunderna vill ha den. Det är inte säkert att den som betalar stora pengar för en Nissan GT-R vill ha hjälp av en dator som kör bilen. Möjligen i vissa lägen som vid kökörning och vid parkering.

– Där är vi idag, säger Gareth Dunsmore, som är elbilsansvarig inom Europa på Nissan. Vi kommer att lägga till funktioner successivt, men vi vill ge föraren och köparen möjlighet att välja.

Volkswagen lanserade nyligen sin stora lyxiga coupé, Arteon. I den kan systemet förutse vägen med hjälp av gps och sakta in bilen vid exempelvis rondeller. Den läser också hastighetsskyltar och kan, om föraren väljer den funktionen, hålla den angivna hastigheten.

– Där är vi idag, säger Gareth Dunsmore, som är elbilsansvarig inom Europa på Nissan. Vi kommer att lägga till funktioner successivt, men vi vill ge föraren och köparen möjlighet att välja.

 

Sammanfattnigsvis:

Jag är övertygad om att vi kan åstadkomma en hållbar transportsektor och det är den personliga mobiliteten som är bäst i klassen.

Jag är också övertygad om att vi har en övertro på det här med självkörande bilar om vi enbart ser dem som ett sätt att minska miljöbelastningen. Ser vi dem istället som en bra affärsmöjlighet för Uber och liknade företag så är det en bra lösning. Frågan är bara vad som händer med den personliga servicen som taxichauffören ofta ger och vad som händer med alla arbetslösa taxichaufförer. Det finns uppenbara risker att billiga självkörande Uber-bilar konkurerar ut kollektivtrafiken. Det viktigaste med den självkörande tekniken är att den rätt använd kan öka säkerheten i trafiken.

 

Konkurrens om framtidsteknik bromsar utvecklingen

Nöden är uppfinningarnas moder, så säger det gamla ordspråket, och just nu uppfinns det som aldrig förr. Eller möjligen utvecklas. Vår planet är i kris och hoten kommer från trafiken/transporterna, uppvärmningen, industrin och köttproduktionen. Hoten uttalas global uppvärmning, energikris och trängsel i storstäderna.

Det intressanta är att ordspråket gäller än idag.

Lösningarna är många, viljorna ännu fler och ambitionerna likaså. Det värsta är att konkurrensen är stenhård och idéerna är fler än de politiska ideologierna. Samtidigt har vi forskare som jagar ekonomiskt stöd med spektakulära påståenden för att väcka uppmärksamhet. Slutligen är det upp till politikerna att tolka resultaten och sjösätta den så viktiga förändringen.

Vi vet att vi måste hitta hållbar energiproduktion och hållbara drivmedel, vilket vi har gjort och den utvecklingen har idag skalats upp och visat sig fungera även i vardagen.

Vi vet att vi måste bekämpa den trafikinfarkt som lamslår storstäderna.

Vi vet att det brådskar.

Tyvärr dras vi med starka viljor som ser nödläget som ett tillfälle att driva igenom sina politiska agendor. Ett typexempel är konkurrensen mellan kollektivtrafik och personlig mobilitet. Ett annat exempel är hur vi bor och hur vi utnyttjar vår mark. Framför allt den odlingsbara marken.

Anhängare av den senaste stadsbyggnadsdoktrinen fördömer personlig mobilitet och arbetar för att få bort privatbilismen. Man vill se förtätning med höghus och kortare avstånd mellan arbetsplats, dagis, skolor, boende och rekreation. Man vill se mer kollektivtrafik och färre privatbilar.

Anhängare av batterielbilar fördömer biodrivmedel och bränsleceller. Anhängare av biodrivmedel menar att omställningen går snabbare med förnybara biodrivmedel. Anhängare av bränsleceller tycker att det är den enda riktigt hållbara lösningen.

All denna konkurrens är som en kvarnsten som håller tillbaka en positiv utveckling som skulle gagna oss alla.

De som fördömer personlig mobilitet ser den självkörande bilen som lösningen.

De som vill utöka kollektivtrafiken ser stora möjligheter med självkörande bilar.

De som vill se miljövänligare transporter ser stora möjligheter med självkörande bilar.

Bilindustrin ser ett hot i lobbyingen mot personlig mobilitet och de ser stora möjligheter med självkörande bilar.

Trafiksäkerhetsivrarna ser stora möjligheter med självkörande bilar.

För tio år sedan såg de flesta av dessa stora möjligheter med spårtaxis.

Idag är spårtaxina döda och begravna.

Det kommer inte de självkörande bilarna att bli, men frågan är vem som styr utvecklingen. Eller är den också självkörande?

Det är inga svårigheter att skapa ett hållbart samhälle där alla kan leva och även få en ökad livskvalitet, men vi måste fokusera på det viktiga och vi måste var ärliga i vad vi behöver. Vi måste fokusera på hållbar produktion och förnybara koldioxidneutrala drivmedel. Vi måste samordna trafikslagen för att minska antalet körda mil. Vi måste med alla till buds stående medel minska förbrukningen av fossila drivmedel så snabbt som möjligt och det betyder att vi måste fortsätta utveckla bilarna, bussarnas och lastbilarnas drivlinor så att förbrukningen går ner. Så snart som möjligt måste de fossila drivmedlen fasas ut.

Kort sagt så behöver vi laddhybrider som går 7-8 mil på batterierna i bilen och körs på biodrivmedel eller syntetiska förnybara drivmedel för resten. De kan tillverkas idag. De ersätter dagens bilar utan problem. Så behöver vi batterielbilar i alla situationer där de fungerar med hänsyn till räckvidd, behov av last och släp samt behov av fyrhjulsdrivning och terrängegenskaper. Vi behöver också fordon, personbilar, bussar och lastbilar som är eldrivna med en bränslecell som producerar el från vätgas. Vi behöver gå vidare med flera olika tekniska lösningar.

Vi behöver tunga lastbilar som drivs med el från spår i vägen eller luftledningar över vägarna samt motorer som kan köras på biodrivmedel eller syntetiska förnybara drivmedel. Vi behöver lättare lastbilar som körs på el lagrad i batterier eller el producerad av vätgas med hjälp av bränsleceller ombord på lastbilarna.

Vi behöver eldrivna bussar som körs på batterier om de går i lokaltrafik. Antingen med stora batteripaket eller med mindre batteripaket och snabbladdning vid hållplatser. Vi behöver bussar som kan utnyttja luftledningar eller spår i vägarna för el vid fjärrtrafik. Vi behöver bussar, stora och små, som kan köras på el producerad i bränsleceller ombord på bussen med vätgas som drivmedel.

Vi behöver en satsning på järnvägen, fjärrtrafik och pendlingstrafik liksom tunnelbanor och annan spårbunden elektrifierad trafik där det går att bygga utan negativa ingrepp i bebyggelse eller natur.

Vi behöver också avveckla, eller i vart fall minska, flyget om vi inte hittar förnybara syntetiska drivmedel till flyget. Vi måste också hitta lösningar för att driva sjöfarten med biogas eller förnybar syntetisk gas eller vindkraft. Läs segelfartyg.

Framför allt måste vi hitta en global beskattning av transporterna som driver på utvecklingen mot koldioxidneutrala och förnybara drivmedel.

Det brådskar!

Isen smälter fortare än vi väntat oss och vi kan mycket väl hamna i ett läge där vippbrädan slår över och den globala uppvärmningen blir självkörande utan en möjlighet för oss att få stopp på utvecklingen.

Var kommer då de självkörande bilarna in i detta?

Jo, de är nyckeln till en smidig integrering mellan kollektiva transporter och personlig mobilitet. Vilket i sin tur är nyckeln till mindre trängsel, färre körda mil och i förlängningen ökad livskvalitet samt ett samhälle där både storstaden och glesbygden blomstrar, vilket ger individen en större frihet att välja det boende och den livskvalitet som är nyckeln till vederbörandes välbefinnande.

Hur?

Tätare kollektivtrafik på matarleder i det lilla perspektivet, läs in- och utfarter från städerna, och i det stora perspektivet, läs stambanorna mellan de större städerna, i kombination med bra parkeringsmöjligheter vid hubbar där kollektivtrafiken kan möta den personliga mobiliteten är nyckeln för att minska kostnaderna och öka effektiviteten för kollektivtrafiken.

Istället för att ha bussar som går ut i varje enskilt bostadsområde kan vi ha bussar, pendeltåg, tunnelbanor och fjärrtåg som enbart trafikerar matarlederna och det med väldigt tät trafik. Transporterna mellan noderna och boendet eller arbetsplatsen, dagis, affärsdistrikten och rekreationsområdena sköts med eldrivna laddhybrider, batterielbilar, eldrivna skotrar eller eldrivna mc. Det kan vara fordon framförda av en förare eller självkörande diton. Det senare alternativet kan lösa transportbehovet för äldre, synskadade eller yngre, liksom för de som väljer att inte äga en bil. Är det ett fordon som har en förare och ska ha samma förare tillbaka senare kan det vara självkörande och självparkerande för att göra övergången till kollektivtrafik riktigt smidig. De som ska resa vidare lämnar bilen precis vid ingången till stationen och den kör själv till ett garage, och parkerar själv där dess batterier laddas trådlöst medan det står stilla. Självparkerande bilar parkeras mycket tätare än fordon som måste kunna ha en förare och därför måste ha plats för att dörrarna öppnas. Därmed ökas p-husens kapacitet

På tal om trådlös laddning av batterielbilar så kan det vara ett alternativ för att öka deras räckvidd genom att vissa riksvägar, läs E4, E6 och så vidare, kan ha trådlös laddning i specifika filer dit föraren väljer, alternativt den självkörande bilen väljer att förflytta sig för att under färd både ladda batterierna och få el till drivningen.

Batterielbilarna kopplas till semisnabbladdare vid boendet och vid arbetsplatsen där laddning och försäljning av el till nätet styrs av ägarens prioriteringar och priserna på elen så att den här handeln kan minska belastningen på elnätet genom att fungera som energireserv vid hög belastning och ge ägaren en extra inkomst genom att ladda vid lågpris och sälja vid höga elpriser. V2G, eller Vehicle to grid kallas det och tekniken rullas nu ut med Bland andra Nissan som mycket drivande.

Batterielbilar med en verklig räckvidd på 25 till 30 mil även vintertid kan samtidigt ge glesbygden nya möjligheter då pendlingen blir markant billigare och miljövänligare samtidigt som man även här kan ha en integration med kollektivtrafiken och på så sätt minska kostnaderna för densamma samtidigt som turtätheten kan ökas. Vi är de facto där idag. Det är genomförbart.

Hela Sverige ska leva. Kräver inte det flygförbindelser eller snabbtåg?

Snabbtåg kan ersätta flyg mellan norrlandsstäderna och Stockholm, liksom resor i triangeln Göteborg, Malmö och Stockholm, men fråga är om inte en måttligt ökad hastighet men ökad turtäthet på befintliga spår, som dock måste uppgraderas, är en mer attraktiv lösning för de flesta.

Det är helt absurt att det ska gå att flyga resenärer gratis till köpcentra så som Ryanair tänker sig den möjligheten. Flyget har största negativa miljöpåverkan av alla trafikslag ändå byggs flyget ut jorden runt samtidigt som alla talar om inskränkningar i den personliga mobiliteten.

Inskränkningar i personlig mobilitet med fokus på miljöförstörande fordon är helt rätt. Övergången till elbilar och biogasbilar går snabbare om fler länder väljer att sätta ett stoppdatum då fossilberoende fordon inte får framföras i vissa städer.

Elibilar, batterielbilar eller bränslecellsbilar är istället en möjlighet för staden. De kan användas både som tranportmedel utan negativ miljöpåverkan och med minimalt störande buller, och som elkraftsreserv som skonar elnätet.

Ett utmärkt exempel är Nissan som tillsammans med Eaton och Mobility House kommer att installera en batteribackup på fotbollsarenan Amsterdam Arena. Totalt kommer 280 begagnade men renoverade batteripaket från Nissan Leaf att användas för att lagra energin från de solceller som sitter på arenans tak. De ersätter därmed dieseldrivna generatorer som, enligt FIFA, krävs för att viktiga matcher ska få spelas på en arena. En seger för miljön, men också för ekonomin då anläggningen beräknas ha betalat sig, bland annat genom att man handlar med el som laddas med solcellerna och säljs dyrt, redan efter tio år. Dieselgeneratorerna skapar inga intäkter. Enbart kostnader.

En liknande lösning, men med betydligt mindre kapacitet finns redan i Köpenhamn där stadsdelen Fredriksberg har installerat tio V2G anläggningar för sina egna elbilar.

Industrin?

Skatt på utsläpp driver på utvecklingen mot miljövänligare industriproduktion och det i sin tur är något vi kan utveckla och exportera. Ett bra exempel är svensk stålindustri som har hittat miljövänligare tillverkningsprocesser.

Köttproduktion?

Framför allt måste vi minska vår import av kött. Vi måste också hitta lösningar för mera småskalig och nära köttproduktion där djuren betar lokalt och utfodras med vinterfoder producerat lokalt. Ett sätt att skapa förnybar och mer etisk köttproduktion med ett minimum av transporter.

Nycklarna är mer lokal produktion, minskat transportbehov, förnybara drivmedel och smart kombination av personlig mobilitet och kollektivtrafik. Direkt avgörande för att detta ska lyckas är att det upplevs som något positivt och ett gemensamt engagemang där inte vissa kan friköpa sig och fortsätta förstöra för oss alla. Det går inte att övertyga Svensson att köpa dyrare men bättre kött och åka kollektivt så mycket som möjligt om politiker, företagsledare och andra välbetalda fortsätter att flyga till och från uppdragen och rekreationsområdena där de kanske har en stor dieseldriven båt att roa sig med. Snabbtåg och segelbåt fungerar däremot bra. Det handlar om att alla måste medverka till en bättre miljö oavsett ekonomiska tillgångar.