Nyheter

Reportage

Tagg bränslecellsbilar

Supermiljöbilspremien är tillbaka

Supermiljöbilspremien är tillbaka och det gynnar framför allt försäljningen av laddhybrider.

Supermiljöbilspremien är tillbaka och det gynnar framför allt försäljningen av laddhybrider.

Transportstyrelsen låter meddela att regeringen har fattat beslut om ett anslag på 215 miljoner kronor till supermiljöbilspremier under 2015. Anslaget får också användas för att betala ut supermiljöbilspremier retroaktivt för bilar sålda under 2014.

Läs mer och kommentera »

Bilbranschen enig om eldrift för framtiden

Idag talar en enig bilbransch om bilar som drivs med elmotorer som framtidens fordon. Nissan och Renault har satsat på lösningar där bilarna är eldrivna och energin lagras i batterier. Honda och Hyundai satsar på eldrivna bilar där energin lagras i vätgas som omvandlas till elektricitet i en bränslecell. GM satsar på eldrivna bilar med räckviddsförlängare i form av en förbränningsmotor, vars enda uppgift är att driva en generator som förser bilen med elektricitet när den som lagrats i bilens batterier är tömda.

Först var det tänkt att GM:s motorer skulle drivas med etanol. En mycket bra lösning ur miljöperspektiv. Så blev det bensin då etanolen inte var helt politiskt korrekt under en tid. En mindre bra lösning ur ett miljöperspektiv. Hur som helst så har Opel Ampera och Chevrolet Volt nu etablerats som komfortabla eldrivna bilar utan räckviddsproblem.

Nu har Opel tittat på den här drivlinan och hittat en lösning med en mindre och mer energieffektiv förbränningsmotor som drivs med biogas. En optimal lösning som är minst lika bra ur miljösynpunkt som bränslecellsbilen och elbilen med enbart batterier.

Samtidigt har Audi precis startat upp en produktionsanläggning för koldioxidneutral syntetisk fordonsgas och erbjuder sin gasbil A3 e-tron i ett koncept där man köper garanterad leverans av den här gasen när man köper bilen. Lite som när vi svenskar köper vindkraftsel.

De här fyra lösningarna bygger på teknik som ger oss hopp om en snar framtid där privatbilismen inte längre är vare sig en miljöbelastning eller en resursbelastning för vårt klot.

Viktigast av allt. De här tre lösningarna erbjuder teknik som gör det möjligt att bygga bilar som används på samma sätt som vi använder dagens bilar. Kågesson känns plötsligt lite efter sin tid i sitt tal om att framtiden kräver att vi anpassar oss till mindre bilar.

Varför blir det så här? Varför bygger bilindustrin inte de där logiska små energieffektiva bilarna?

Förklaringen är enkel. Vi lever i en marknadsekonomi där ett antal tillverkare slåss om kundernas gunst. Det är meningslöst att tillverka bilar som väldigt få köper. Under det decennium som vi haft privatbilism har den utvecklats till att påverka våra liv. Vi har kunnat välja att bosätta oss längre ifrån arbetet, affärerna och vännerna. Bilen har gett oss helt nya möjligheter till en aktiv fritid. Den har för många av oss till och med blivit själva fritidsintresset. Bilen är en del av vår livsstil och många av oss ger inte gärna upp det liv vi byggt upp.

Biltillverkarna inser det och dagens race går mot just bilar med så liten miljöpåverkan som möjligt men ändå samma funktionalitet som dagens bilar.

Morgondagens race kommer att gå mot bilar som erbjuder fördelar gentemot dagens bilar. Då kommer den verkliga omställningen igång. Det racet har redan börjat i och med laddhybriderna. Tyst och mjuk körning på el i städerna till mycket låga drivmedelskostnader men högre prestanda på Autobahn där både elmotor och förbränningsmotor samarbetar. De här bilarna är attraktiva och kommer att locka köpare, men de löser inte miljöproblemen och resursslöseriet förrän förbränningsmotorn går på förnybara bränslen som biogas eller etanol. Där är ännu så länge bara Opel med sitt Monza koncept.

Biltillverkarna ser idag laddhybriderna som top of the line i sina produktportföljer. Tittar vi exempelvis på Volvo så är V8-motorn borta och den ska ersättas med fyrcylindriga tvålitersmotorer och elmotorer i hybriddrivlinor. Miljövinsterna är stora med en halvering av koldioxidutsläppen eller mer beroende på körmönster. Samtidigt är de här bilarna attraktiva. Kunderna är villiga att betala för prestanda, lyx och premium. Mer villiga än att betala för själva miljövinsten. Det är här politikerna måste in och ta marknadsekonomins drivkrafter på allvar och gå in och styra upp det hela med olika styrmedel som beskattning av bilar med hög förbrukning och förmåner för de som har låg förbrukning.

Det finns dock en hake. De förbrukningssiffror som tillverkarna uppger för laddhybrider baseras på en körcykel där en stor del av körningen är korta körsträckor som görs på el. Det betyder rekordlåga värden som 0,31 liter/mil för en prestandabil som Porsche Panamera med dryga 400 hk. Långkörningar mellan exempelvis Malmö och Stockholm kommer att resultera i betydligt högre förbrukning.

I dagsläget gäller alltså elbilar för de som bara kör korta sträckor, laddhybrider för de som kör huvudsakligen korta sträckor men ibland måste köra längre sträckor. Audi A3 e-tron med syntetisk fordonsgas för den som i huvudsak kör långa sträckor. I Sverige får vi hoppas att de som kör gasdriven personbil i huvudsak väljer biogas då certifikatet som ger tillgång till den syntetiska gasen inte finns här ännu så länge.

Ännu så länge är Hyundais och Hondas bränslecellsbilar inget alternativ i Sverige då vi saknar mackar att tanka vätgas. En mack är på gång i Malmö, men det löser inte problemet.

Språngbrädan mot elektrifiering

Laddhybriden har allt! Den kan köras som en elbil. Den har rejäl räckvidd och den kan rädda planeten. Årets Paris-mässa blir genombrottet för laddhybriderna och vi är där för att bevaka. Detta är vad jag förväntar mig av årets stora bilmässa.