Nyheter

Reportage

Tagg Lund

Elektriska drivlinor och robotiserade fordon, är det framtiden?

Vi är mitt uppe i en förändring av våra transportvanor. Det går snabbt och det finns en rad intressenter som redan nu är inne och påverkar. När det gäller den personliga mobiliteten står vi inför nya lösningar med utsläppsfria elektriska drivlinor, förnybara biodrivmedel och förnybara syntetiska drivmedel. Allt detta pekar på en framtid där vi kan använda bilen som vi gör idag.

Det som talar emot detta är trängseln. Ännu så länge är trenden att människor söker sig till allt större megastäder. Städer som i huvudsak inte är byggda för att klara anstormningen av alla dessa människor om de väljer att köra bil. Väljer de istället kollektivtrafik ställs krav på miljövänliga lösningar som inte förstör den stad vi alla vill bevara. Jag tänker på exemplet med Lund där man tvingas riva k-märkta byggnader och kapa platanerna på torget för att få plats för spårvagnstrafik i ett läge där det redan finns tekniska lösningar för eldrivna bussar som kan samsas med dagens bussar under en övergångsfas.

När det gäller godstransporter har vi två utvecklingsspår där lastbilarna idag flaggas ut till andra EU-länder för att hålla nere kostnaderna. Åkerier från länder med lägre skatter och lägre chaufförslöner konkurrerar ut svenska åkerier. Det finns exempel där utländska åkerier även kört över drivmedel i tankbilar och tankat sina lastbilar i Sverige. Detta för att vår renare diesel är dyrare av två skäl. Dels för den högre reningsgraden, men också för en högre beskattning. Konsekvenserna är lägre transportkostnader på landsväg, men högre förorening och lägre skatteintäkter.

Det andra spåret går mot självkörande lastbilar och lastbilar som kopplas elektroniskt till varandra i fordonståg. I båda fallen minskas chaufförskostnaderna dramatiskt. Vi har också en miljösatsning där vi i juni i år öppnade den första teststräckan för eldrivna lastbilar som får ström från ledningar över vägen. Eldrivna lastbilar i fordonståg kan ge oss billigare transporter med mindre miljöpåverkan, men dieseldrivna lastbilar som körs med lägsta möjliga personalkostnader och på billigast möjliga diesel ger oss lägre transportkostnader och större negativ miljöpåverkan. Samtidigt ökar skattebelastningen på svenska åkerier och skattebetalare, eller får vi sämre vägunderhåll och sämre halkbekämpning.

Det här med självkörande fordon är något som både fordonsindustrin, miljövänner och inte minst snabbt växande transportföretag ser som en positiv framtid. Fordonsindustrin ser möjligheter i att fordonsflottor byts ut. Miljövänner ser det som en möjlighet att minska antalet fordon då samma fordon kan serva flera användare. Samtidigt ser transportföretag framtida affärsmöjligheter där självkörande fordon fungerar som taxibilar, transportbilar och hyrbilar. De behöver inga kör- och vilotider. Kostar inga chaufförslöner och kan göra transporterna ännu billigare. Kort sagt så är hela transportnäringen på väg in i samma förändring som verkstadsindustrin nyligen genomgått. Robotisering med dramatiskt minskade personalbehov. Frågan är bara om de verkligen betyder minskade utsläpp och minskad trängsel. Jag tvivlar faktiskt. Billiga robotiserade taxibilar kan istället betyda att resenärer väljer den lösningen istället för kollektivtrafik.

Frågor som väcks är hur vi ska finansiera vägbyggen och vägunderhåll när skatteintäkterna minskar. Vad ska arbetslösa chaufförer göra? Blir det verkligen mindre trängsel? Behöver vi lägre transportkostnader?

En annan fråga som nyligen väckts av datainspektionen är hur vi ska kunna säkra den personliga integriteten i en värld där självkörande fordon filmar allt framför dem och systemen runt dem lagrar massor av information.

Jag tror vi behöver vägskatt och en politisk styrning där övergången till självkörande fordon styrs mer av mänskliga behov än av entreprenörer som vill tjäna snabba pengar.

Tekniken med självkörande fordon har sina rötter i en rad säkerhetssystem som utvecklats för att öka säkerheten genom att ge föraren stöd i kritiska situationer. Avståndshållare och filhållare är exempelvis grunden till tekniken som gör det möjligt att låta bilen följa bilen framför i kökörning. Det går fort nu. För fort för vissa tillverkare tycker Volvo som kritiserar Tesla för att ge sken av att bilen är självkörande medan den i själva verket kräver att föraren hela tiden är beredd att ta över med mycket kort varsel.

Volvo vänder på tågordningen och menar att deras system hjälper föraren om något oväntat händer, i stil med trötthetsvarnaren, autobroms och viltradarn. Det system man jobbar på nu kallar Volvo självkörande bil generation 4. Här är det datorn som kör bilen om föraren ber den att göra det. Datorn har ansvaret att analysera omgivningen och ta bilen dit den ska utan att det händer en olycka. Skulle datorn se ett hot eller något den inte kan hantera bromsas bilen in och stannar.

Det har helt nyligen inträffat två olyckor där Teslas bilar körts i autopilot-läge, varav en dödsolycka, så mycket pekar på att Volvo har en poäng.

Elmotorn och robotisering av bilkörning är med största sannolikhet framtiden, men vi måste hitta lösningar för vilka nivåer av robotisering vi kan acceptera och i vilka miljöer.

Trötthetsvarnare, autobroms, kollisionsvarnare, viltradar och filhållare har verkligen ökat säkerheten, och det betydligt mer än de politiskt korrekta sänkningarna av hastigheten med 10 km/t på många av landets vägar.

Nästa steg som jag gärna ser är självparkerande bilar som kan lämnas vid entrén till en tunnelbanestation eller en pendeltågsstation. Detta tillsammans med självkörande minibussar som körs i specifika bussfiler, eller på bussvägar, skulle betyda en ökad integration mellan personlig mobilitet och kollektivtrafik.

Det skulle bli betydligt lättare att lämna bilen och ta tåget in till centrum, vilket skulle ge bättre luftkvalitet och minskad trängsel. Vi skulle vinna mångdubbelt på en sådan här lösning jämfört med att gå som en tjurig och dum struts åt ett och samma håll trots att det inte leder till mätbara förbättringar. Jag syftar på dubbdäcksförbud och förtätning av storstäderna.

Vi behöver inte förtäta våra städer. Vi behöver mer grönytor och bättre rening av dagvatten samt renare gator. Titta på Köpenhamn som jobbar med just grönytor, dagvattenrening och attraktiva miljöer för cyklister. Positiva lösningar som ökar livskvaliteten och lockar bilisterna att ta cykeln istället för de negativa lösningarna som sägs göra det så svårt att välja bilen att man tvingas ta kollektivtrafiken eller cykeln. Lösningar som i realiteten skapar trafikköer och ständig irritation. Det har räknats fram en samhällskostnad för förseningarna som uppstått efter att Södertälje-bron stängdes. Det talas om mycket höga kostnader, som ändå är marginella jämfört med de dagliga kostnaderna för trögheten i trafiksystemet där bland annat distribution till näringslivet blir mycket försenad. Till saken hör också att avgasreningen fungerar i de flesta fall betydligt sämre när bilarna går på tomgång.

 

Fordon, transportmedel eller fartyg

 

En #fossiloberoende fordonsflotta 2030. Ja, det är målet. Varför går vi inte direkt på målet en fossiloberoende transportsektor eller fossiloberoende transportmedel?

Jo, det är så enkelt att det idag inte finns någon teknik för att ersätta flygets bränslebehov, eller för den delen sjöfartens bränslebehov med drivmedel som inte baseras på fossila råvaror.

Fartyg och flygplan är inte fordon, lika lite som skor, skidor, skridskor, rullskridskor och hästsadel. Detta trots att de är hjälpmedel för transport till lands eller frusen sjö. Häst jämställs dock med fordon, när den används för att rida på.

Eller, om man vill hårddra det så är det lättare att tvinga jonen i samhället att avstå bilen och chansa på tåget eller trängas på bussen än att motivera politikens och affärsvärldens höjdare att välja snabbtåget eller ett web-möte istället för flyget.

Naturligtvis handlar det även om arbetsmarknadspolitik, ekonomi och en viss rädsla för förändring. Boeing och Airbus är stora arbetsgivare, liksom flygplatserna med all personal som jobbar där och alla som bygger flygplatser och bygger ut desamma.

Med rätt styrmedel och en säker fingertoppskänsla så kan vi snabbt minska behovet av fossila drivmedel för mc, personbilar och bussar. Lastbilar sitter lite hårdare inne, men det är fullt möjligt att göra dramatiska skillnader även här. Elvägar med trådburen eldistribution till speciella hybridlastbilar är en så smart infrastruktursatsning att vissa bedömare räknar med att den blir lönsam redan efter fem år.

Det beräknas kosta omkring 20 miljoner kronor per kilometer att elektrifiera en väg med trådar över densamma. En åtgärd som beräknas kunna halvera energiförbrukningen.

– Det blir en ansenlig summa. Nyttan blir väldigt stor om det är många som kör på vägen. I och med att man sparar så enorma mängder energi så blir energibesparingen på en motorväg med tung trafik som är elektrifierad så pass stor att infrastrukturen är återbetald på kanske fem år. Det är otroligt snabbt för en infrastruktursatsning, säger Nils-Gunnar Vågstedt, chef för hybridutveckling på Scania.

Med flyget är det värre. ”Flyg påverkar klimatet mest räknat per passagerare och kilometer. Men det som ger störst effekt är att ersätta så många bilresor som möjligt med gång, cykel, buss eller tåg”, står det på Trafikverkets hemsida.

Det stämmer säkert räknat på dagens utsläppsnivåer, men vi vet också att industrin har lösningar för en fossiloberoende fordonspark och vi vet att bilen betyder väldigt mycket när vi ska få ihop vardagspusslet. Vi som inte tar taxin eller vip-shutteln till flygplatsen och flyger mellan mötena.

Med morgondagens fossiloberoende personbilar kvarstår trängselproblematiken och där är vi på väg att köra huvudet i väggen genom att bygga för en framtid utan bilar. Mer än en stadsplanerare talare om tätare städer utan parkeringsplatser och busslinjer som stoppar övrig trafik för att försvåra för privatbilismen. I Växjö vill man bygga busslinjer trots att busschaufförerna säger att problemet att hålla tiderna är långsamma kortautomater vid hållplatserna.

En åtgärd för att försvåra för privatbilismen enbart med andra ord.

I Lund vill man riva k-märkta byggnader för att bygga spårvägar, trots att eldrivna batteribussar redan löser busstrafikens buller- och utsläppsproblem.

Politiken går med andra ord inte i takt med verkligheten. Utvecklingen när det gäller fordon går betydligt snabbare än politikens tankekvarnar.

I Barcelona väljer man istället att underlätta för alla transportslag att nå målet för att på det viset minska trängsel och miljöpåverkan.

I Geneve jobbar man på att hitta lösningar för samverkan mellan personliga transportmedel och allmänna transporter istället för att se dem som två konkurrerande transportfunktioner.

 

En hel värld är inne på att vi ska minska bilarnas behov av fossila drivmedel samtidigt som vi jobbar på att gå över till helt fossiloberoende drivmedel. En hel värld inser att vi inte kan byta från diesel och bensin till el från et år till ett annat.

En hel värld säger att elbussarna löser städernas bullerproblem men i Lund vill politikerna ha bullrande spårvagnar hellre än att behålla k-märkta hus och hundraåriga plataner i stadsmiljön. Allt pekar samtidigt på att det blir avsevärt dyrare att välja spårvagnar än elbussar.

Ingen tror idag att vi kan lösa drivmedelsfrågan för tunga fordon som kör långa landsvägstransporter, läs lastbilar och bussar, med batteriberoende eldrivna fordon. Här är elvägar med el distribuerad med hjälp av luftledningar, spår i vägbanan eller trådlös induktiv överföring rimliga lösningar. Utbyggnaden av de här vägarna underlättar samtidigt för utbygganden av snabbladdare och/eller induktiv laddning i vägbanan.

Återstår frågan om flyget

Behöver vi verkligen lågprisflyget? Behöver vi flyget över huvud taget? Gång på gång visar det sig att det billigaste sättet att ta sig mellan vissa orter är med flyg. Billigast i kronor och ören för individen som köper resan, alltså. Vi vet att flygresan är den som har störst negativ inverkan på miljön och det betyder att slutsatsen att den också blir dyrast för det allmänna i form av skador efter extremväder, dyra miljöåterställningsinsatser inte är helt främmande.

Kort sagt.

Politikerna idag jagar privatbilismen och kramar flyget. Låt gå för att det finns spår av jämställdhetstankar i att låta lågprisflyget blomstra, men sett ur ett miljöperspektiv så är lågprisflyget en katastrof. Ska vi i framtiden ha en planet som det går att leva på måste flyget minska drastiskt. Inte minst om vi hoppas kunna har kvar flyget som transportmedel i framtiden då vi måste ha förnybara drivmedel även här. Med eldrivna bilar, bussar och tåg kan vi producera förnybara drivmedel till en rimlig flygtrafik och båttrafik.