Nyheter

Reportage

Tagg Miljöpolitik

Pragmatisk miljöpolitik

Sverige har röstat. Dubbelt så många svenskar valde att rösta på Sverigedemokraterna, vars profilfråga var en begränsad invandring, som Miljöpartiet. Betyder det att svenskarna är mer intresserade av att begränsa invandringen än att värna miljön? Nej, det tror jag inte. Jag tror däremot att det betyder att Miljöpartiets politik inte attraherar väljarna. Tyvärr är det kanske inte en pragmatisk politik för en bättre miljö.

Den stora svårigheten i att arbeta för en bättre miljö är argumentationen. Sakliga argument biter inte alltid. Jag uppskattar att 95% av svenskarna är medvetna om att transporterna i de flesta fallen har en negativ miljöpåverkan och att flyget är den största miljöboven med bilarna som god tvåa. Ändå blev det, med viss hjälp av populistisk media, ett ramaskri när det var tal om att lägga en miljöavgift på flyget. Nu ville Miljöpartiet höja skatten på bensin och diesel, satsa på allmänna färdmedel och stoppa förbifart Stockholm.

Jag är inte Stockholmare, jag reser till och från Stockholm ett tjugotal gånger varje år, men jag ser problematiken i vår huvudstad. Jag kan mycket väl förstå både stockholmare och passerande resenärers längtan efter en ringled runt huvudstaden.

Vi lever i en tid då Stockholm klättrar uppåt på TomToms lista över städer med köer och trafikproblem, flera städer runt om i världen börjar se att de kollektiva transporterna inte alltid är bäst för miljön, och andra städer ser nya lösningar för att minska trafik, trängsel och miljöpåverkan. Samtidigt går Miljöpartiet till val på att stoppa bygget av förbifart Stockholm. Ett Stockholm som är en av få huvudstäder utan ringled. På något sätt känns det som ett nederlag för miljön men en seger för tron på privatbilismen.

Visst ska vi arbeta för att fler ska välja kollektiva transporter. Absolut. Det vet vi alla att det är en bra lösning för att minska trängsel och försämrad luftkvalitet. Men, det betyder inte att vi ska medvetet arbeta för att försvåra för den personliga mobiliteten. Det är bara politisk halsstarighet med rötter i förlegade principer.

Miljöfordon Syd har under hela vår tid med aktivt arbete för miljövänlig personlig mobilitet hyllat principen att vi och Sverige behöver bilen, men den ska inte ha en negativ inverkan på miljön. Nu finns det flera lösningar för en sådan mobilitet. Nu finns också flera exempel på städer runt om i världen som satsar på att underlätta för rätt personlig mobilitet. Nu är det dags att hitta lösningar för att implementera detta även i Sverige. Hittar vi rätt här når vi ett snabbt genomslag. Genom att på ett positivt sätt arbeta för en bättre miljö, där de som väljer miljövänliga alternativ samtidigt ser fördelar som bättre ekonomi, får vi ett mycket snabbare genomslag än om vi går på förbudslinjen och försvårar allmänhetens vardag eller hotar ekonomin.

Det räcker med att titta på genomslaget för elfordon i Norge, så förstår vi vad det betyder när det miljövänliga alternativet är det som allmänheten tycker är bäst även ur andra synvinklar.

Vi kan inte bygga en framtid på gamla dogmer. Årsskiftet 2012/2013 var en tredjedel av SL:s bussar dieseldrivna. Sämsta bränslet ur miljösynpunkt. Vid millennieskiftet konstaterades att halten av skadliga partiklar var mer än tiofalt högre i tunnelbanan i Stockholm än uppe på Hornsgatan.

Samtidigt som Stockholms politiker väljer att blunda för detta och skylla partiklarna på dubbarna, mot bättre vetande, målas privatbilismen upp som det stora hotet. Det räcker inte med att de är eldrivna, renare och tystare än bussar och tåg. De är ändå ett problem eftersom det inte finns plats för dem alla. Det problemet vill man lösa genom att bygga färre p-platser i innerstaden. Samtidigt visar undersökningar gjorda i Barcelona att 40% av trafikarbetet i innerstaden där är skapat i jakten på p-platser. Färre p-platser betyder inte bättre miljö, tvärtom. Men något kan det väl vara värt att jävlas med privatbilismen.

Allt fler städer runt om i världen söker lösningar för en harmonisk personlig mobilitet byggd på förnybara drivmedel och gärna med en stark integration med allmänna färdmedel. Vi har två starka exempel på vår hemsida och det är Grenoble och Barcelona. Vi har ett annat utmärkt exempel i Oslo där elbilarna ökar snabbt och i Köpenhamn där cyklandet ökar snabbt. I miljöpartiets Sverige ska bilarna slåss om färre p-platser i städerna och drivmedlet ska beskattas hårdare i glesbygden.

Jag tror att vi snabbt kan få en renare och tystare innerstad genom att följa Grenobles exempel med kompakta eldrivna fordon som interagerar med eldrivna allmänna färdmedel, lära oss lite av hur man underlättat för cyklisterna i Köpenhamn och snabbat på elbilsintroduktionen i Norge. Lägre kostnader för elfordon, vätgasdrivna bilar och fordon som drivs med biodrivmedel och smidigare pendling med elfordon i städerna är en framkomlig väg där miljöintresset går hand i hand med en ökad livskvalitet. Lägre reskostnader i glesbygd skulle också betyda bättre livskvalitet där, att hela landet lever och samtidigt minska inflyttningen, läs trängseln, till storstäderna.

 

Politikernas miljöengagemang mer röstfiske än pragmatiskt miljöarbete

Fiaskot är inte Opels. Det är ett genuint fiasko när det gäller politikernas förmåga att enas om globala krafttag för att nå ett genombrott i kampen mot växthuseffekten och den snabba förbrukningen av jordens resurser i form av fossila drivmedel. Det är ett svek mot vår planet och kommande generationer. Framför allt så visar det hur bilindustrins tekniska landvinningar inte tas till vara av politikerna trots att de alla ger sken av att vara världens mest miljöintresserade.

I motorpressen talas det dock om fiasko för Opel som nu tycks vara på väg att lägga ner laddhybriden Ampera. Ett mycket tråkigt besked i en tid då världen behöver den här bilen. Ett ännu tråkigare besked då vi alla behöver biltillverkare som vågar satsa på ny teknik för att inte bara Sverige ska nå ett fossiloberoende inom transportsektorn. Visst kan det vara bra om vi lyckas med det målet, men vi måste få med oss omvärlden om omställningen ska få någon betydelse.

” Och fiaskot fortsätter – under de fem första månaderna 2014 såldes bara 332 exemplar, ett ras med hela 67 procent.” skriver expressen.se med anledning av att Opels planer på att lägga ner Amperan blivit kända.

Men, handen på hjärtat, vad ska biltillverkarna göra? Första gången jag såg Amperan var på bilmässan i Geneve. Då hade Opel planer på att tillverka den med en motor som gick att köra på E85. Tekniken för en riktigt bra miljöbil fanns som prototyp hos Opel.

Vad gjorde politikerna? Jo de lät sig luras av den vansinniga testcykeln för bilars bränsleförbrukning och klassificerade laddhybriderna som supermiljöbilar oavsett om de kördes på el/fossilt bränsle eller el/biodrivmedel. Misstag 1.

Idag gynnas laddhybriderna oavsett om de går 25 km eller 70 km på el. Opeln tillhör de senare. Det betyder att den blir orimligt dyr då batteripaketet för den långa körsträckan blir dyrt. Samtidigt är den också den laddhybrid som går längst på enbart el. Misstag 2.

Signalen till biltillverkarna är naturligtvis att det inte lönar sig att satsa på avancerad teknik för minsta miljöpåverkan. Det räcker med att fixa till en bil som precis klarar kraven. Bättre miljöprestanda blir överambitiöst och lär inte passera ekonomernas nålsöga. Misstag 3.

Det finns ett styrmedel som kallas koldioxidskatt. En skatt på utsläpp som ökar växthuseffekten. Kort sagt så kan man beskriva det som att de som orsakar de extremväder som vi vet kommer i kölvattnet efter den globala uppvärmningen redan nu betalar för de skador de åstadkommer. Den skatten är inte tillräckligt effektiv. Den måste justeras så att den påverkar människors val av bränsle och energi.

Det finns de som har råd att betala mer för sina bilar. Låt dem åtminstone betala mer även för den miljöskada de åstadkommer i sin statusjakt. Hälften av alla Mercedes Geländewagen som säljs i Kina är AMG-modellen med en bensinmotor på 500-700 hk och en förbrukning på mer än två liter milen. Det finns tydligen kineser som behöver mer än noshörningshorn och tigerben för att boosta sin manlighet. Expressen.se gör en annan jämförelse: ” Den dåliga försäljningen kan illustreras med ett exempel från Opels hemland Tyskland. Där har 43 Opel Ampera sålts under första halvåret 2014. Samtidigt har den dyra sportbilstillverkaren Ferrari sålt nästan dubbelt så många exemplar av Ferrari F12 i landet”.