Nyheter

Reportage

Tagg Nissan

Inte alla framtidens bilar är självkörande elbilar

Framtidens bil, en fråga som sysselsatt oss sedan bilarnas barndom. Det har handlat om enorma bilar med fantasifulla utseenden. Gärna med en touch av samtida spetsteknologi. Bilar har designats för att se ut som flygplan eller raketer. En tid trodde vi att framtidens bilar skulle drivas med kärnkraft. Gasturbiner har också varit på tapeten, eller rättare sagt i motorrummet.

För femton år sedan var det många som förutspådde bilens död. Då var det spårtaxis som skulle lösa vår personliga mobilitet. Nu är vi tillbaka i läget där bilen har en framtid tack vare att vi har lösningar för det vi kallar hållbara och förnybara drivmedel. Spårtaxin är död och begraven som universell transportlösning men kan fungera som monorail mellan exempelvis parkeringsplats och järnvägsstation.

Vi är nu så säkra på att framtidens bil har en elmotor att det blivit en marknadsföringsgrej att ge sken av att vara i teknikutvecklingens främsta linje genom att annonsera att dieselmotorn är död och ange ett datum från vilket alla bilar man tillverkar ska ha en elmotor.

Men, hur snabbt kan vi ställa om?

Väljer vi en infasning av elmotorn tillsammans med förbränningsmotorn i ladhybridfordon går det ganska snabbt och detta utan stora infrastrukturförändringar i form av laddstationer och tankstationer för vätgas. Kombinerar vi den här infasningen med mer biodrivmedel och syntetiska drivmedel minskar vi vårt behov av fossila drivmedel samtidigt som vi minskar växthuseffekten och riskerna för både extrema väderförhållanden och ett tredje världskrig.

Egentligen är detta den enda lösningen som fungerar i praktiken, enligt minuppfattning..

Vad säger biltillverkarna?

Att Tesla talar sig varma för att snabbt gå över till batterielbilar är ingen överraskning och deras arbete för att punktera kritikernas argument är oerhört imponerande. De tog fram den första batterielbilen med anständig räckvidd. Den första med högsta krocksäkerheten. Den första körglada elbilen, den första eldrivna premiumbilen och den första eldrivna SUV:en.

Så kom Tesla 3, den första folkelbilen med anständig räckvidd, men nu är det upplagt för en fight. GM lägger sig inte platt, inte Renault eller Nissan heller. De har alla tre vassa konkurrenter till Tesla 3 med hög säkerhet och räckvidder som ligger över 30 mil. Volkswagen och Audi har sina konkurrenter till både Tesla 3 och Tesla X som konceptbilar nära produktion.

Den höga tröskeln för de rena batterielbilarna är dock fortfarande laddinfrastrukturen. Dels saknas det snabbladdare på vissa vägsträckor och dels är kapaciteten på befintliga snabbladdare inte tillräcklig om många bilar ska laddas samtidigt.

Toyota är marknadsledare när det gäller hybridfordon och satsar helhjärtat på hybridlösningar samt vätgasbilar som tankas med vätgas, som i sin tur används för att producera el i en bränslecell i bilen.

Den senaste versionen av Toyotas spetsmodell med hybriddrivlina är Toyota Prius plug-in. Jag har kört den med en förbrukning på 3,3 liter per 100 km från fulladdad och fulltankad till tomt batteri och tom tank. Det är imponerande siffror för en så stor bil med prestanda och komfort i klass med bra bilar utan den avancerade drivlinan. I min dagliga körning körde jag den enbart på el tack vare den långa räckvidden på dryga fem mil innan förbränningsmotorn går in.

Siffran kanske inte imponerar om man jämför med angivna förbrukningssiffror för moderna dieselbilar och definitivt inte om man jämför med andra laddhybrider, men detta är verkliga förbrukningssiffror. Jag kan köra VW Passat GTE och Kia Optima Sportswagon på samma sätt men då blir förbrukningen en liter högre per 100 km. Kör jag Audi Q7 e-tron eller Volvo XC90 T8 åker den upp ännu mer. Då ligger vi på runt 8 liter per 100 km. Detsamma gäller Mitsubishi Outlander. Den stora fördelen med en laddhybrid är att de i daglig pendling kan köras på enbart el. Nackdelen är att den har två drivlinor vilket ökar vikten och minskar innerutrymmena, men å andra sidan så blir en batterielbil med räckvid över 30 mil också en tung bil. Laddhybriderna är samtidigt utmärkta dragbilar, medan de flesta batterielbilar inte kan dra släp.

Problemen med dieselbilen är föroreningarna, som går att bemästra men tekniken att göra det är dyr. En annan besvärande omständighet är det faktum att dieseln är en bristvara då den tillverkas av samma del av råoljan som villaolja och flygbränsle. Bensinen tillverkas av en annan del av råoljan. Det ger oss mer tid innan bensintillgången blir ett problem. Omvänt så har vi kommit längre när det gäller inblandning av förnybart biodrivmedel i dieseln.

Den optimala lösningen idag är kombinationen av laddhybrid med bensinmotor som klarar E85. Det är det billigaste och snabbaste sättet att minska vårt fossilberoende och höja luftkvaliteten i städerna. Infrastrukturen för att tanka E85 är bra utbyggd i Sverige. Kombinerar vi detta med ett krav på bara köra med elmotor i innerstäderna får vi ännu bättre luftkvalitet där och minskat buller. Tyvärr lyckades media skriva ihjäl etanolmotorn i en slags kamp om att hitta vassaste argumentet mot etanol som drivmedel och mot alla som jobbade med det, så tröskeln är hög för att få acceptans för etanol igen.

Framtiden var det!

Framtidens bil är egentligen framtidens bilar. Laddhybriderna kan hänga med många år medan vi fasar in biogasbilar, batterielbilar och bränslecellsbilar. Under tiden kan vi fasa in allt mer förnybart och koldioxidneutralt drivmedel. Vi måste sluta att se olika tekniker som konkurrenter mot den teknik vi tror på mest själva. Då kan vi få stopp på växthuseffekten och de miljöriskerna som den sista oljeutvinningen innebär, liksom riskerna för ett storkrig i striden om den sista oljan. Detta är realiteter vi måste ta med i diskussionen.

Vore det då inte bättre att bara döda personbilen?

Nej, definitivt inte! Vårt samhälle är byggt för personlig mobilitet och den är så viktig för de flesta av oss att vi kommer att köra personbilar så länge det går om det inte dyker upp ett bättre alternativ. Just detta är nyckeln. Förbud funkar inte, men ett bättre alternativ gör det. Titta på Norge och batterielbilarna. Titta på efterfrågan på Teslas batterielbilar.

Bästa alternativet då. Vad är det?

Tekniken har vi gått igenom, men hur bygger vi ett samhälle som är ett bättre samhälle än dagens bilberoende.

Min vision här är att hitta lösningar för interaktion mellan personlig mobilitet och kollektivtrafik. Bilar som parkeras i noder där kollektivtrafiken och den personliga mobiliteten möts. Parkeringshus vid järnvägsstationer och tunnelbanestationer samt förarlösa monorailtåg i stil med Kastrups Metro. Tät matartrafik med kolloektivtrafik mellant knutpunkter som centrum, stormarknader och industriområden.

Visst parkeringshus är inte vackra, men de går att bygga vackrare och som en del av byggnationerna runt de här noderna. Att parkera bilen i ytterkanten av stadskärnan ger en vackrare, renare och tystare stadskärna.

Drar vi nytta av den nya självkörande tekniken så kan parkeringshusen ha separata delar för självkörande bilar dit ingen människa tar sig. Man stannar bilen i en fil vid stationen, tar sin väska och går, så parkerar bilen helt själv. När man kommer tillbaka kallar man på den igen med sin mobilapp och den körs fram i en specifik fil. Den här tekniken hade Volvo framme för mer än fem år sedan. Den tekniken är av större betydelse för miljön än Volvos samarbete med Uber som bara är ett billigare alternativ till taxiresor. Självkörande Uber-bilar är inget annat än en våt dröm om mer intäkter för företaget som sådant

Självkörande bilar. Löser inte de alla de här problemen egentligen?

Nja riktigt så enkelt är det inte. Det finns en hel del lagliga hinder ännu så länge. Där är automatisk parkering enligt ovan enklast att lösa då den kan göras inom ett bestämt område utan människor som kan skadas.

Problemet med de självkörande bilarna är också att de kommer att öka trängseln då de måste göra ett större trafikarbete för att tillgodose behovet, än om alla har varsin bil. Det kommer också att vara trafiktoppar som idag och då måste kapaciteten för de självkörande bilarna dimensioneras efter detta. De självkörande bilarna i kombination med personlig mobilitet och en förändrad kollektivtrafik som bara inriktas på täta turer längs matarleder med stöd från just de självkörande bilarna och den personliga mobiliteten, vilket kan vara personbil, moped, cykel eller mc, kan öka attraktionskraften för kollektivtrafiken, minska kostnaderna för densamma och ge bättre innerstadsmiljö.

Vad säger biltillverkarna om självkörande bilar?

Det finns de som är övertygade om att vi kan ha helt självkörande bilar i en snar farmtid. Mercedes har visat konceptbilar där alla är passagerare och sitter vända mot varandra. Audi har tagit fram tekniska lösningar som gör det möjligt att låta bilen köra själv på Autobahn. Den fixar rubbet som omkörning, filbyten, visa tecken, slå på vindrutetorkarna och så vidare. De tekniska möjligheterna är obegränsade, men de juridiska aspekterna är en svårare nöt att knäcka.

Vad händer exempelvis om fyra självkörande bilar kommer samtidigt till en korsning och tekniken går i baklås när den inte kan sortera ut vem som ska köra först?

Där har Nissan ett svar:

– Skulle systemen inte känna igen en situation som de inte är programmerade för stannar samtliga inblandade bilar och skickar ett felmeddelande till en mänsklig helpdesk som med hjälp av bilarna kameror och loggar kan lösa knuten och styra prioriteringarna.

Nissan vill se vad man kallar demokratisk självkörande teknik som inte kostar skjortan. Man lanserar redan nu Propilot i något man kallar Nissan Intelligent Drive, ett antal funktioner som ska underlätta för föraren. Propilot är standardutrustning i nya Leaf men då enbart med funktionen att kunna följa en annan bil. Mot tillägg kan man få funktionen automatisk parkering. Intelligent Drive är ett koncept där elbilen är en del av infrastrukturlösningen och kan kopplas upp med V2G (Vehicle to Grid) och V2H (Vehicle to Home). Två smarta lösningar där elbilarnas batterikapacitet används för att minska belastningen på elnätet vid toppar i efterfrågan, ge intäkter till bilägaren som kan ladda när elen är billig och sälja när den är dyr, minska elkostnaderna i hemmet genom att ladda billigt och använda lagrad el när elen är dyr och fungera som backup vid elavbrott.

Nissan är tydliga med att man ser möjligheterna med självkörande bilar men att prio ett är att bygga ut tekniken i den takten kunderna vill ha den. Det är inte säkert att den som betalar stora pengar för en Nissan GT-R vill ha hjälp av en dator som kör bilen. Möjligen i vissa lägen som vid kökörning och vid parkering.

– Där är vi idag, säger Gareth Dunsmore, som är elbilsansvarig inom Europa på Nissan. Vi kommer att lägga till funktioner successivt, men vi vill ge föraren och köparen möjlighet att välja.

Volkswagen lanserade nyligen sin stora lyxiga coupé, Arteon. I den kan systemet förutse vägen med hjälp av gps och sakta in bilen vid exempelvis rondeller. Den läser också hastighetsskyltar och kan, om föraren väljer den funktionen, hålla den angivna hastigheten.

– Där är vi idag, säger Gareth Dunsmore, som är elbilsansvarig inom Europa på Nissan. Vi kommer att lägga till funktioner successivt, men vi vill ge föraren och köparen möjlighet att välja.

 

Sammanfattnigsvis:

Jag är övertygad om att vi kan åstadkomma en hållbar transportsektor och det är den personliga mobiliteten som är bäst i klassen.

Jag är också övertygad om att vi har en övertro på det här med självkörande bilar om vi enbart ser dem som ett sätt att minska miljöbelastningen. Ser vi dem istället som en bra affärsmöjlighet för Uber och liknade företag så är det en bra lösning. Frågan är bara vad som händer med den personliga servicen som taxichauffören ofta ger och vad som händer med alla arbetslösa taxichaufförer. Det finns uppenbara risker att billiga självkörande Uber-bilar konkurerar ut kollektivtrafiken. Det viktigaste med den självkörande tekniken är att den rätt använd kan öka säkerheten i trafiken.

 

Detta är nya Nissan Leaf

Nissan har idag haft världslansering på nya Leaf, världens mest sålda elbil. Sammanfattningsvis en mer strömlinjeformad bil med helt ny design, ökad batterikapacitet som ger 40 mils räckvidd enligt körcykeln. Det nya batteriet har en kapacitet på 40 kWh.

Läs mer och kommentera »

Konkurrens om framtidsteknik bromsar utvecklingen

Nöden är uppfinningarnas moder, så säger det gamla ordspråket, och just nu uppfinns det som aldrig förr. Eller möjligen utvecklas. Vår planet är i kris och hoten kommer från trafiken/transporterna, uppvärmningen, industrin och köttproduktionen. Hoten uttalas global uppvärmning, energikris och trängsel i storstäderna.

Det intressanta är att ordspråket gäller än idag.

Lösningarna är många, viljorna ännu fler och ambitionerna likaså. Det värsta är att konkurrensen är stenhård och idéerna är fler än de politiska ideologierna. Samtidigt har vi forskare som jagar ekonomiskt stöd med spektakulära påståenden för att väcka uppmärksamhet. Slutligen är det upp till politikerna att tolka resultaten och sjösätta den så viktiga förändringen.

Vi vet att vi måste hitta hållbar energiproduktion och hållbara drivmedel, vilket vi har gjort och den utvecklingen har idag skalats upp och visat sig fungera även i vardagen.

Vi vet att vi måste bekämpa den trafikinfarkt som lamslår storstäderna.

Vi vet att det brådskar.

Tyvärr dras vi med starka viljor som ser nödläget som ett tillfälle att driva igenom sina politiska agendor. Ett typexempel är konkurrensen mellan kollektivtrafik och personlig mobilitet. Ett annat exempel är hur vi bor och hur vi utnyttjar vår mark. Framför allt den odlingsbara marken.

Anhängare av den senaste stadsbyggnadsdoktrinen fördömer personlig mobilitet och arbetar för att få bort privatbilismen. Man vill se förtätning med höghus och kortare avstånd mellan arbetsplats, dagis, skolor, boende och rekreation. Man vill se mer kollektivtrafik och färre privatbilar.

Anhängare av batterielbilar fördömer biodrivmedel och bränsleceller. Anhängare av biodrivmedel menar att omställningen går snabbare med förnybara biodrivmedel. Anhängare av bränsleceller tycker att det är den enda riktigt hållbara lösningen.

All denna konkurrens är som en kvarnsten som håller tillbaka en positiv utveckling som skulle gagna oss alla.

De som fördömer personlig mobilitet ser den självkörande bilen som lösningen.

De som vill utöka kollektivtrafiken ser stora möjligheter med självkörande bilar.

De som vill se miljövänligare transporter ser stora möjligheter med självkörande bilar.

Bilindustrin ser ett hot i lobbyingen mot personlig mobilitet och de ser stora möjligheter med självkörande bilar.

Trafiksäkerhetsivrarna ser stora möjligheter med självkörande bilar.

För tio år sedan såg de flesta av dessa stora möjligheter med spårtaxis.

Idag är spårtaxina döda och begravna.

Det kommer inte de självkörande bilarna att bli, men frågan är vem som styr utvecklingen. Eller är den också självkörande?

Det är inga svårigheter att skapa ett hållbart samhälle där alla kan leva och även få en ökad livskvalitet, men vi måste fokusera på det viktiga och vi måste var ärliga i vad vi behöver. Vi måste fokusera på hållbar produktion och förnybara koldioxidneutrala drivmedel. Vi måste samordna trafikslagen för att minska antalet körda mil. Vi måste med alla till buds stående medel minska förbrukningen av fossila drivmedel så snabbt som möjligt och det betyder att vi måste fortsätta utveckla bilarna, bussarnas och lastbilarnas drivlinor så att förbrukningen går ner. Så snart som möjligt måste de fossila drivmedlen fasas ut.

Kort sagt så behöver vi laddhybrider som går 7-8 mil på batterierna i bilen och körs på biodrivmedel eller syntetiska förnybara drivmedel för resten. De kan tillverkas idag. De ersätter dagens bilar utan problem. Så behöver vi batterielbilar i alla situationer där de fungerar med hänsyn till räckvidd, behov av last och släp samt behov av fyrhjulsdrivning och terrängegenskaper. Vi behöver också fordon, personbilar, bussar och lastbilar som är eldrivna med en bränslecell som producerar el från vätgas. Vi behöver gå vidare med flera olika tekniska lösningar.

Vi behöver tunga lastbilar som drivs med el från spår i vägen eller luftledningar över vägarna samt motorer som kan köras på biodrivmedel eller syntetiska förnybara drivmedel. Vi behöver lättare lastbilar som körs på el lagrad i batterier eller el producerad av vätgas med hjälp av bränsleceller ombord på lastbilarna.

Vi behöver eldrivna bussar som körs på batterier om de går i lokaltrafik. Antingen med stora batteripaket eller med mindre batteripaket och snabbladdning vid hållplatser. Vi behöver bussar som kan utnyttja luftledningar eller spår i vägarna för el vid fjärrtrafik. Vi behöver bussar, stora och små, som kan köras på el producerad i bränsleceller ombord på bussen med vätgas som drivmedel.

Vi behöver en satsning på järnvägen, fjärrtrafik och pendlingstrafik liksom tunnelbanor och annan spårbunden elektrifierad trafik där det går att bygga utan negativa ingrepp i bebyggelse eller natur.

Vi behöver också avveckla, eller i vart fall minska, flyget om vi inte hittar förnybara syntetiska drivmedel till flyget. Vi måste också hitta lösningar för att driva sjöfarten med biogas eller förnybar syntetisk gas eller vindkraft. Läs segelfartyg.

Framför allt måste vi hitta en global beskattning av transporterna som driver på utvecklingen mot koldioxidneutrala och förnybara drivmedel.

Det brådskar!

Isen smälter fortare än vi väntat oss och vi kan mycket väl hamna i ett läge där vippbrädan slår över och den globala uppvärmningen blir självkörande utan en möjlighet för oss att få stopp på utvecklingen.

Var kommer då de självkörande bilarna in i detta?

Jo, de är nyckeln till en smidig integrering mellan kollektiva transporter och personlig mobilitet. Vilket i sin tur är nyckeln till mindre trängsel, färre körda mil och i förlängningen ökad livskvalitet samt ett samhälle där både storstaden och glesbygden blomstrar, vilket ger individen en större frihet att välja det boende och den livskvalitet som är nyckeln till vederbörandes välbefinnande.

Hur?

Tätare kollektivtrafik på matarleder i det lilla perspektivet, läs in- och utfarter från städerna, och i det stora perspektivet, läs stambanorna mellan de större städerna, i kombination med bra parkeringsmöjligheter vid hubbar där kollektivtrafiken kan möta den personliga mobiliteten är nyckeln för att minska kostnaderna och öka effektiviteten för kollektivtrafiken.

Istället för att ha bussar som går ut i varje enskilt bostadsområde kan vi ha bussar, pendeltåg, tunnelbanor och fjärrtåg som enbart trafikerar matarlederna och det med väldigt tät trafik. Transporterna mellan noderna och boendet eller arbetsplatsen, dagis, affärsdistrikten och rekreationsområdena sköts med eldrivna laddhybrider, batterielbilar, eldrivna skotrar eller eldrivna mc. Det kan vara fordon framförda av en förare eller självkörande diton. Det senare alternativet kan lösa transportbehovet för äldre, synskadade eller yngre, liksom för de som väljer att inte äga en bil. Är det ett fordon som har en förare och ska ha samma förare tillbaka senare kan det vara självkörande och självparkerande för att göra övergången till kollektivtrafik riktigt smidig. De som ska resa vidare lämnar bilen precis vid ingången till stationen och den kör själv till ett garage, och parkerar själv där dess batterier laddas trådlöst medan det står stilla. Självparkerande bilar parkeras mycket tätare än fordon som måste kunna ha en förare och därför måste ha plats för att dörrarna öppnas. Därmed ökas p-husens kapacitet

På tal om trådlös laddning av batterielbilar så kan det vara ett alternativ för att öka deras räckvidd genom att vissa riksvägar, läs E4, E6 och så vidare, kan ha trådlös laddning i specifika filer dit föraren väljer, alternativt den självkörande bilen väljer att förflytta sig för att under färd både ladda batterierna och få el till drivningen.

Batterielbilarna kopplas till semisnabbladdare vid boendet och vid arbetsplatsen där laddning och försäljning av el till nätet styrs av ägarens prioriteringar och priserna på elen så att den här handeln kan minska belastningen på elnätet genom att fungera som energireserv vid hög belastning och ge ägaren en extra inkomst genom att ladda vid lågpris och sälja vid höga elpriser. V2G, eller Vehicle to grid kallas det och tekniken rullas nu ut med Bland andra Nissan som mycket drivande.

Batterielbilar med en verklig räckvidd på 25 till 30 mil även vintertid kan samtidigt ge glesbygden nya möjligheter då pendlingen blir markant billigare och miljövänligare samtidigt som man även här kan ha en integration med kollektivtrafiken och på så sätt minska kostnaderna för densamma samtidigt som turtätheten kan ökas. Vi är de facto där idag. Det är genomförbart.

Hela Sverige ska leva. Kräver inte det flygförbindelser eller snabbtåg?

Snabbtåg kan ersätta flyg mellan norrlandsstäderna och Stockholm, liksom resor i triangeln Göteborg, Malmö och Stockholm, men fråga är om inte en måttligt ökad hastighet men ökad turtäthet på befintliga spår, som dock måste uppgraderas, är en mer attraktiv lösning för de flesta.

Det är helt absurt att det ska gå att flyga resenärer gratis till köpcentra så som Ryanair tänker sig den möjligheten. Flyget har största negativa miljöpåverkan av alla trafikslag ändå byggs flyget ut jorden runt samtidigt som alla talar om inskränkningar i den personliga mobiliteten.

Inskränkningar i personlig mobilitet med fokus på miljöförstörande fordon är helt rätt. Övergången till elbilar och biogasbilar går snabbare om fler länder väljer att sätta ett stoppdatum då fossilberoende fordon inte får framföras i vissa städer.

Elibilar, batterielbilar eller bränslecellsbilar är istället en möjlighet för staden. De kan användas både som tranportmedel utan negativ miljöpåverkan och med minimalt störande buller, och som elkraftsreserv som skonar elnätet.

Ett utmärkt exempel är Nissan som tillsammans med Eaton och Mobility House kommer att installera en batteribackup på fotbollsarenan Amsterdam Arena. Totalt kommer 280 begagnade men renoverade batteripaket från Nissan Leaf att användas för att lagra energin från de solceller som sitter på arenans tak. De ersätter därmed dieseldrivna generatorer som, enligt FIFA, krävs för att viktiga matcher ska få spelas på en arena. En seger för miljön, men också för ekonomin då anläggningen beräknas ha betalat sig, bland annat genom att man handlar med el som laddas med solcellerna och säljs dyrt, redan efter tio år. Dieselgeneratorerna skapar inga intäkter. Enbart kostnader.

En liknande lösning, men med betydligt mindre kapacitet finns redan i Köpenhamn där stadsdelen Fredriksberg har installerat tio V2G anläggningar för sina egna elbilar.

Industrin?

Skatt på utsläpp driver på utvecklingen mot miljövänligare industriproduktion och det i sin tur är något vi kan utveckla och exportera. Ett bra exempel är svensk stålindustri som har hittat miljövänligare tillverkningsprocesser.

Köttproduktion?

Framför allt måste vi minska vår import av kött. Vi måste också hitta lösningar för mera småskalig och nära köttproduktion där djuren betar lokalt och utfodras med vinterfoder producerat lokalt. Ett sätt att skapa förnybar och mer etisk köttproduktion med ett minimum av transporter.

Nycklarna är mer lokal produktion, minskat transportbehov, förnybara drivmedel och smart kombination av personlig mobilitet och kollektivtrafik. Direkt avgörande för att detta ska lyckas är att det upplevs som något positivt och ett gemensamt engagemang där inte vissa kan friköpa sig och fortsätta förstöra för oss alla. Det går inte att övertyga Svensson att köpa dyrare men bättre kött och åka kollektivt så mycket som möjligt om politiker, företagsledare och andra välbetalda fortsätter att flyga till och från uppdragen och rekreationsområdena där de kanske har en stor dieseldriven båt att roa sig med. Snabbtåg och segelbåt fungerar däremot bra. Det handlar om att alla måste medverka till en bättre miljö oavsett ekonomiska tillgångar.

 

 

Åtta nya vätgasstationer del i nordisk vätgaskorridor

Åtta nya vätgasgastankstationer väntas komma på plats i Sverige under den kommande treårsperioden. Regeringen har gett grönt ljus för projektet Nordic Hydrogen Corridor som ligger i linje med EU-kommissionens målsättning för avgasfria transporter och nu väntas beslut om delfinansiering genom EU:s fond för ett sammanlänkat Europa. Inom projektet ingår även elektrolysörer som producerar vätgas och bränslecellsfordon som kommer att köpas in. Projektet har en budget på 94 miljoner kronor.

Läs mer och kommentera »

Grön korridor med alternativa drivmedel Stockholm-Hamburg

gron korridor

Idag invigs den första snabbladdaren inom EU-projektet GREAT på Nobelvägen i Malmö, sida vid sida med den nyrenoverade tankstationen för gas. GREAT är en av de största satsningarna på alternativa drivmedel i Europa. Nu byggs en grön korridor som binder samman Hamburg med Köpenhamn, Oslo och Stockholm genom nära 1 500 km tillförlitlig infrastruktur för alternativa drivmedel, som el och gas. Energibolag, fordonstillverkare och offentlig sektor samarbetar i en unik satsning för att minska koldioxidutsläppen i transportsektorn.

Läs mer och kommentera »

Batterielbilen får ökad betydelse för infrastrukturen

– Vi kommer att införa en utsläppsfri zon i centrala Amsterdam från och med 2025, säger Art van der Giessen, som är utvecklingsansvarig i Amsterdam och projektledare för projektet: Amsterdam Electric.

– Vi kommer att införa en utsläppsfri zon i centrala Amsterdam från och med 2025, säger Art van der Giessen, som är utvecklingsansvarig i Amsterdam och projektledare för projektet: Amsterdam Electric.

Nissan är den biltillverkare som leder och har lett utvecklingen av batterielbilar. Nu tar Nissan flera steg för att stärka argumenten att välja elbil med batterier som energibärare. Man lovar dubblad räckvidd inom några år, och sätter ett oväntat lågt pris på batteribyte där man även antyder att det kommer att gå att uppgradera till nya batterier med högra kapacitet i framtiden. Samtidigt har man samlat på sig en mängd fakta om de användare som idag använder Nissans elbilar och de bilar de använder.

Läs mer och kommentera »

Amsterdam först med eltaxi, igen.

Delar av Taxi Electric flotta av eldrivna Nissan Leaf

Delar av Taxi Electric flotta av eldrivna Nissan Leaf

Nissan och Barcelona har stora planer när det gäller eldrivna fordon i city. Nya skåpbilen e-NV200 serietillverkas nu i Barcelona och den kommer att rulla ut både som skåpbil för närdistribution, femsitsig hög kombi och som taxi. Första privatägda företaget att ta taxiversionen i drift blir dock Amsterdam-baserade Taxi Electric. Extra roligt då beslutet att köpa in de nya taxibilarna vilar på en nästan treårig erfarenhet av att köra taxi med eldrivna Nissan Leaf.

Läs mer och kommentera »

  • Kalender

    november 2017
    M T O T F L S
    « Okt    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  
  • Ur Debatten: