Nyheter

Reportage

Tagg VTI

Klimatkrisen kommer att kosta

Effekterna av klimatförändringar medför en ökad risk för bland annat översvämningar, stormar och skred, bedömer VTI och Trafikverket. Det kommer orsaka skador på infrastrukturen vilket innebär stora kostnader för samhället. Samhället behöver därför rusta för de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig.

Läs mer och kommentera »

Nytt ljus på problemen med luftkvaliteten

I Paris förbjuds äldre bilar och skotrar i ett radikalt grepp för att förbättra luftkvaliteten. I Sverige tror vi, trots tio förlorade år, att vi kan lösa våra luftkvalitetsproblem genom att förbjuda dubbdäck. VTI har lyckats få både allmänhet och politiker att tro på en målstyrd forskning där miljön blivit slagträ mot dubbdäck och därmed även en begränsning i vår strävan mot ökad trafiksäkerhet.

Från och med juli är det förbjudet att köra lastbilar och bussar som registrerats före oktober 2001 mellan 08:00 och 20:00 i Paris. Från juli 2016 kommer förbudet att utökas till alla bilar registrerade före januari 1997, och motorcyklar registrerade före år 2000. Framför allt är det äldre dieselbilar man är ute efter. I frankrike är ca: 80% av personbilarna dieseldrivna.

– Målet är ett totalstopp för diesel i Pars 2020, säger Anne Hidalgo, Paris borgmästare.

Samma tongångar hörs ifrån britterna. Londons borgmästare, Boris Johnson, vill höja trängselavgiften till det dubbla för dieseldrivna bilar och bensindrivna bilar registrerade för 2006

­– Jag tror bilindustrin är helt oförberedd på hur vetenskapen vänder sig emot dieseldrivna fordon, säger Stephen Joseph som är talesperson för kampanjen ”Better Transport” i Storbritannien.

Är bilindustrin oförberedd?

Är bilindustrin tvingad in i den här fällan i jakten på minskade koldioxidutsläpp?

Mycket talar för att det är så. Bilindustrin har visat upp en rad tekniska lösningar för minskad miljöpåverkan. Det är biogas, vätgas, etanol, hybridlösningar och rena elbilar, men kombinationen av användbarhet, energieffektivitet och den blinda jakten på låga CO2-utsläpp har favoriserat dieselbilarna. En effekt som stärkts av att politiska styrmedel har gynnat bilar med låga CO2-utsläpp. Detta har betytt att bilindustrin satsat på att utveckla dieselmotorn och det paradoxala är att den går en osäker framtid till mötes precis samtidigt som man utvecklat teknik för att nå reningsnivån Euro 6. Ett mycket stort steg i rätt riktning.

Men vetenskapen då? Visst har det talats om luftkvaliteten i Sverige.

Jodå svensk vetenskap, främst Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har ägnat, och ägnar, mycket tid åt luftkvalitetsforskning. Svensk media, med DN i täten, har skrivit spaltmil om just luftkvaliteten i Stockholm.

Baserat på VTI:s rön och mediadebatten, som i viss mån styrts av VTI:s forskningsrapporter, har vi fått ett dubbdäcksförbud på Hornsgatan och vissa gator på annat håll i Sverige. Trots att ingen har kunnat peka på förbättrad luftkvalitet kopplat till just det här förbudet finns det kvar.

I forskarrapporterna och debatten cirkulerade siffror som visade på tusentals personer som mötte en för tidig död på grund av inget annat än dubbdäcksslitaget.

I dagarna presenterade Naturvårdsverket i samarbete med Umeå universitet en rapport som gör gällande att mer än 5000 personer dör en för tidig död i Sverige på grund av partiklar och avgaser i inandningsluften. 3000 av dessa personer anses i den här rapporten dö som en konsekvens av importerade föroreningar från kontinenten. Så kallade långdistanstransporterade partiklar. Förbränningspartiklar från vedeldning i Sverige orsakar ytterligare 1000 dödsfall. Sedan har vi förbränning i bilmotorer, som orsakar cirka 1300 förtida dödsfall och partiklar från väg- och däckslitage, cirka 200 dödsfall. I det senare ryms ett visst antal dödsfall som kan härledas till dubbslitaget.

Mycket tyder på att VTI.s forskare gått den offentliga förvaltningens ärenden då väghållarna kan tänkas vilja slippa dubbdäck för att kunna upphandla asfalteringen internationellt och slippa använda den svenska tåligare asfalten. Det skulle leda till lägre kostnader för väghållarna, men ökad miljöbelastning då den mjukare asfalten slits hårdare vid nötning mellan däck och sandad asfalt. Det skulle också leda till ökade utsläpp på grund av längre transporter med och av utländska lastbilar och maskiner. Det skulle samtidigt betyda ökad arbetslöshet samt minskad lönsamhet i den redan hårt drabbade svenska åkerinäringen.

Samma forskare har också med teoretiska krumelurer kunnat lägga fram en forskningsrapport som visar att ökad gatubelysning leder till fler döda oskyddade trafikanter. I själva verket kanske uppdraget var att hitta ett sätt för kommunerna och andra väghållare att inte behöva investera i ny gatubelysning.

Det tråkiga i detta är att det är vi bilister som drabbas av sämre trafiksäkerhet och vi svenskar som drabbas av sämre luftkvalitet när forskningen jobbbar för att verifiera en tes som någon tror på och inte ser hela sanningen. Inte ens den mest uppenbara som presenteras på annat håll i världen.

 

 

VTI vill ta reda på hur effektiv energieffektiviseringen är

Stora bekväma bilar med snåla dieslar lockar enligt VTI till längre körsträckor.

Stora bekväma bilar med snåla dieslar lockar enligt VTI till längre körsträckor.

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, vill forska på skillnaden mellan beräknade miljövinster med vissa åtgärder och den verkliga effekten. Man pekar på att det nu kan skilja mellan 13 och 22 % när man jämför de verkliga miljövinsterna med de beräknade när det gäller godstransporter. I sin rapport, baserad på studier som gjorts runt om i världen pekar man på att vi på längre sikt kan komma upp i en skillnad på 45% för just godstransporter.

Läs mer och kommentera »

Bättre att använda motorvärmare

VTI har gjort en studie på vilket som är bäst för miljön, kallstart eller försämring av motorn med eldriven motorvärmare. Slutsatsen är att det senare är bättre då energin för uppvärmning kommer från el som producerats med mindre miljöpåverkan än den man får från en förbränningsmotor.

En pilotstudie visar att motorvärmning via kylvattnet är mer bränsleeffektivt än att värma smörjoljan, enligt VTI notat 22-2014.

Kallstart av motorfordon ger högre bränsleförbrukning och mer utsläpp eftersom en kall motor innebär att en större friktion behöver övervinnas. Att värma motorn i förväg minskar kallstartseffekterna. Traditionellt sett har motorvärmning skett genom att kylvattnet värmts, vilket i sin tur värmt motorblocket.

Syftet med denna studie var att undersöka om det skulle vara mer energieffektivt att värma smörjoljan i stället för kylvattnet. Hypotesen var att en varmare smörjolja leder till mindre friktion i motorn, vilket i sig skulle innebära att det behövs mindre bränsle för att överkomma friktionsmotståndet.

Resultaten av testerna visar att kallstartseffekten med en ökad bränsleförbrukning minskar mest genom att värma kylvattnet. Ju varmare kylvattnet är vid motorstart desto mindre bränsleförbrukning.

När de totala energibehoven för kallstarter beräknas, det vill säga bränsleförbrukning plus el för motorvärmning, är resultaten inte lika tydliga beträffande vilket alternativ som är energieffektivast. Den minskade bränsleförbrukningen som resulterar av förvärmning tas till viss del ut av den elförbrukning som behövs för själva motorvärmningen. En fördel i sammanhanget är att de lokala utsläppen minskar och om man ser till att den svenska elproduktionen till stor del består av vattenkraft samt kärnkraft så ger motorvärmning lägre utsläpp totalt sett.