Vätgas på frammarsch som fordonsbränsle

Vätgas på frammarsch som fordonsbränsle

Intresset för vätgas ökar och förväntningarna är stora. Förhoppningen är att vätgas ska bli en viktig energibärare som möjliggör att minska eller helt få bort fossila utsläpp. Vätgas ses också av många som en viktig del i omställningen av fordonsflottan, framför allt för tunga transporter.

Idag används vätgas till stor del för att raffinera oljeprodukter och för att tillverka ammoniak till konstgödsel. Nästan all vätgas som produceras i Sverige kommer från fossil naturgas, endast runt tre procent kommer från elektrolys. Elektrolys innebär kortfattat att vatten spjälkas till vätgas och syre med hjälp av el – och tanken är att använda (överskotts)el från vindkraft och solkraft till detta. Den vätgas som kan tankas i Skandinavien kommer från förnybara källor, enligt organisationen Vätgas Sverige.

Vätgas lagrar energi

Vätgasen är en energibärare, vilket innebär att energin lagras i vätgas och används när den behövs. Det kommer sannolikt spela en viktig roll när energiomställningen gör oss mer beroende av energikällor som sol och vind, där vi inte kan styra elproduktion på samma sätt som med till exempel vattenkraft och kärnkraft. 

När solen skiner och när det blåser kan överskottsel omvandlas till vätgas och lagras. Vätgasen kan sedan omvandlas tillbaka till el när energin behövs och ledas ut på elnätet.

Inom industrin finns det möjligheter att använda vätgas för att ersätta fossila källor som naturgas och stenkol, till exempel vid stålproduktion.

 

Dubbelt så energieffektivt jämfört med förbränningsmotor

Ett bränslecellsfordon är ungefär dubbelt så energieffektivt som ett fordon med förbränningsmotor, sett till en normal bil. Det innebär att körsträckan blir dubbelt så lång med samma mängd energi. Elfordon med batterier har lägre energiförluster än bränslecellsfordon. (Se figur nedan för jämförelse.)

I dagsläget kommer en bränslecellsbil ungefär 60 mil på en tank, även om Toyota Mirai nyligen kördes 100 mil på en tank. Runt 2025 räknar man också med att en räckvidd på runt just 100 mil blir vanligt till följd av mer effektiva bränsleceller och större tankvolym.

Inte beroende av laddinfrastruktur

En fördel med bränslecellsfordon är att man inte är beroende av möjligheten att kunna ladda, utan de tankas precis som via är vana att tanka bensin eller diesel.

– Det ger ökad flexibilitet och ett bra komplement till elfordon som är beroende av laddinfrastruktur. Till exempel skulle skogsmaskiner kunna tankas med vätgas ute i skogen precis som de idag tankas med diesel, säger Jonas Lööf, verksamhetsledare på Miljöfordon Sverige.

– Bränslecellsfordon möjliggör också lång räckvidd, vilket är ytterligare en fördel. Exempelvis har vi sett prototyper på tunga lastbilar med en räckvidd på 100 mil.


Mercedes-Benz GenH2 är en vätgaslastbil som sedan sedan i april rullar på företagets testbanor. Målet är en lastbil med 40 tons totalvikt och en räckvidd på minst 100 mil på en tank väte (80 kg). Företaget räknar med att lastbilen kommer finnas att köpa år 2027.

Hur elen produceras avgör klimatpåverkan

På samma sätt som batterielfordons klimatpåverkan hänger på hur elen har producerats, avgörs den för bränslecellsbilar av hur vätgasen har producerats och distribuerats. Den vätgas som tankas i Skandinavien kommer, som nämnts ovan, från förnybara källor.

Vätgaskorridor för fordon i Norden

Idag finns det fyra vätgastankställen i Sverige (Arlanda, Göteborg, Mariestad och Sandviken). Det planeras för fler, bland annat genom det EU-finansierade projektet Nordic Hydrogen Corridor. Tanken är att binda ihop de nordiska huvudstäderna med vätgaskorridorer för att möjliggöra utsläppsfria transporter – vilket i Sverige innebär åtta tankställen. Hittills nämns Linköping, Markaryd, Uddevalla och Trelleborg som orter för fyra av tankställena.


Nordic Hydrogen Corridor syftar till att möjliggöra utsläppsfria transporter med vätgas mellan Nordens huvudstäder. 

Vätgasinitiativ i småländska Ljungby

Det Smålandsbaserade gasföretaget Strandmöllen AB har nyligen fått ett investeringsstöd beviljat ifrån Klimatklivet för uppförandet av en vätgasanläggning i Ljungby som beräknas vara i drift 2023.

– Vätgasproduktionen kommer att drivas med lokalt producerad grön el som kommer ifrån vindkraft och solenergi, säger Finn Kofoed-Dam, VD på Strandmöllen.

– Distributionen av vätgas sköts framförallt av Strandmöllen, men tillsammans med PS Energi är planen att etablera en tankstation för tunga fordon i anslutning till vätgasanläggningen. Vi ser fram emot etableringen och att kunna bidra till elektrifieringen samt övergången till en fossil-oberoende fordonsflotta.

– Satsningen har realiseras tack vare Klimatklivets investeringsstöd som finansieras av Naturvårdsverket, där Miljöfordon Sverige varit till hjälp i framtagandet av vår ansökan.


Finn Kofoed-Dam, VD på Strandmöllen, som nyligen fått investeringsstöd beviljat ifrån Klimatklivet för uppförandet av en vätgasanläggning i Ljungby.


Smålands första vätgastankställe kan bli i Älghult

Även drygt 10 mil österut från Ljungby sett i den lilla orten Älghult planeras det för ett vätgastankställe som är tänkt ska vara i drift redan under 2022.

Bakom satsningen står Uppvidinge vätgas AB som består av en rad företag och företagare i trakten. En av dem, entreprenören Jan Bladh, säger såhär om varför de väljer att göra den här satsningen:

– Någon måste börja. Det är som med hönan och ägget. Finns det ingen tillgång till vätgas, kan ingen köra vätgasfordon. Vi lägger ägget genom att göra vätgas tillgängligt i området.

Jan Bladh berättar att han och kompanjonen Erland Erlandsson hållit på med energiproduktion sedan 2004, då de bestämde att de skulle bli självförsörjande på grön el i sitt bolag AMO Kabel. Därför köpte företaget två vattenkraftverk och två vindkraftverk. Därefter har de även installerat 2 MW solceller.

– För två år sedan, i samband med att elbilar på allvar gjorde sitt intåg, började vi titta på det här med drivmedel. Hur kommer det bli med tunga transporter, är batterier framtiden för dem?, säger Jan Bladh och fortsätter:

– Vi trodde inte på det utan vi tror på att vätgas kommer bli en stor del av tunga transporter, och även skogsmaskiner och den typen av fordon.


Erland Erlandsson, Jan Blad och Thorbjörn Bennesved (infälld) är tre av initiativtagarna till Uppvidinge vätgas, som räknar med att ha macken igång under 2022.


Vätgasmacken placeras i Älghult då vindkraftverken som ska producera elen finns där. Dessutom är Älghult en genomfartsled i området både för lastbilar, kollektivtrafik och kommunala servicebilar.

– När det snart finns tillgång på vätgas i området är jag säker på att vi kommer få avsättning för gasen vi producerar, säger Jan Bladh.

Ska producera 100 kilo vätgas per dygn

Till att börja med kommer Uppvidinge Vätgas producera 100 kilo vätgas per dygn, vilket räcker till två lastbilar och sju personbilar. Det är möjligt att skala upp produktionen till 200 kg, därefter behövs ytterligare vindkraftverk.

Marknadspriset på vätgas är idag runt 90 kr/kg och Jan Bladh menar att det redan nu är billigt att köra på vätgas, men tror att sett till produktionskostnaderna, att priset redan om några år kan vara nere på 50-60 kr/kg.

Vätgas kan bidra till att minska landets CO2-utsläpp med minst 30 procent

Sammanfattningsvis ser det ut att blåsa positiva vindar för vätgasen, både som fordonsbränsle och för andra användningsområden. Fossilfritt Sverige anger i sin vätgasstrategi att de i dag kända vätgasprojekten i Sverige (bland annat Hybrit, LKAB, Ovako, Scania, Volvo AB) skulle kunna åstadkomma en utsläppsminskning på drygt 30 procent av Sveriges nationella koldioxidutsläpp. 

 


Vad är vätgas?

Vätgas är en energibärare som kan framställas av alla möjliga slags energikällor. I Norden finns en överenskommelse att all vätgas som används till fordon ska framställas från förnybara energikällor.

Det går åt ungefär 50 kWh för att producera ett kilo vätgas. 1 kg vätgas ger 33 kWh energi, vilket räcker för att köra 10 mil med en bränslecellsbil.

Olika sätt att tillverka vätgas

Elektrolys

Elektrolys innebär att vatten spjälkas upp i vätgas och syre med hjälp av el.

Reformering

Naturgas och biogas omvandlas till vätgas i en process som kallas ångreformering. Het vattenånga blandas med gas i en reaktor.

Ytterligare information

Vätgas Sverige

Energigas