Snart öppnas vätgasmack i Älghult

Det kan inte vara mer småländskt än ett rött hus med vita knutar på en äng omgiven av skog. Det vita staketet indikerar att det finns hästar på gården och det visar sig stämma riktigt bra när vi möter Erland Erlandsson som bor på den gamla familjegården. Här finns hästar och en mula, men även en vision om en hållbar framtid där gården och skogsbruket omkring densamma kommer att fungera som tidigare.

Skillnaden hittar vi på gårdsplanen och lite senare även inne i skogen. En klarblå bil står parkerad vid garaget och en matt grön fyrhjuling med släp står vid sidan av. Bilen är Toyotas vätgasdrivna Mirai, en modern, komfortabel sedan som är eldriven med vätgas som drivmedel. Vätgas som produceras lokalt i skogen intill och snart kan tankas när Älghults tankställe för vätgas öppnas för publik tankning. Den gröna fyrhjulingen är eldriven och ”tankas” med el från ett vindkraftverk som står på gårdens mark en bit in i skogen. Samma vindkraftverk som kommer att producera el till den elektrolysanläggning där vanligt vatten spjälkas till vätgas och syre.

Länk till artikel om Toyota Mirai

Länk till artikel om Woven City

Den här gården är lite av en parallell till Toyotas Woven City, en forskningsstad där framtidens samhälle skapas helt oberoende av fossila drivmedel och med fokus på människors livskvalitet i en helt hållbar miljö. I Woven City är husen byggda i trä. De är rymliga och inte några skyskrapor. Mellan husen finns gångbanor, grönytor, små cafévagnar, serveringsvagnar och små butiker. Inne i Woven City transporteras människor och gods i små självkörande eldrivna shuttelbussar medan invånarnas vätgasdrivna privatbilar parkeras på en yta utanför själva kärnan. Woven City är tänkt som ett satellitsamhälle till större megastäder. En helt hållbar stadsdel som inte är ansluten till det ordinarie elnätet. Den är istället självförsörjande med energi producerad med vindkraft och solceller. Drivkraften bakom Woven City är engagerade forskare och Toyotas vision om en bättre och hållbar framtid.

Drivkraften bakom vätgasprojektet i Älghult är några engagerade män med stort intresse för hållbarhet och energi. Gruppen har två vattenkraftverk i Alsterån som producerar el, en solcellsanläggning i Alstermo som idag producerar 1 mW el och kommer snart att få dubbel effekt. Dessutom har gruppen två vindkraftverk som vardera producerar 800 kW förnybar el. Erland Erlandsson är en av två delägare i Alstermoföretager Amokabel och det är han som kommer att ha den vätgasdrivna Toyotan som tjänstebil.

– Jag ser inga större problem med rörligheten när det gäller vätgasen jämfört med en elbil med batterier, säger Erland. Räckvidden är bättre och tankningstiden avsevärt kortare. Jag kommer att kunna tanka här på hemmaplan och jag når både Stockholm, Göteborg och Köpenhamn härifrån. Där finns tankställen för vätgas och jag vet att det byggs nya tankställen även på närmare håll, som exempelvis längs E4.

Några mil från Älghult ligger Braås. Här föddes den midjestyrda dumpern när en klurig smålänning skapade sin Grus-Kalle. Dumpern revolutionerade entreprenadbranschen och konceptet har kopierats runt om i världen. Idag är dumpertillverkningen en viktig del i Volvokoncernen med en stor export runt om i världen. Konceptet med en midjestyrd sexhjulsdriven dumper är grunden till det svenska artillerisystemet Archer som i högsta grad är aktuellt nu när frågan om att Ukraina ska få tillgång till specialbyggda Archerfordon. På kontoret i Braås talar man inte så gärna om Archer men bra mycket hellre om Grus-Kalle som reinkarnerats till El-Kalle, en vätgasdriven dumper för morgondagens entreprenadbransch.

– Vi kommer absolut att kunna bygga både sjukhus, vägar och annan infrastruktur utan att använda fossila drivmedel, säger Mats Karlsson som är ansvarig för produktutveckling på Volvo CE i Braås. Vår världsberömda Grus-Kalle föddes här 1966 och vi kommer att se till att vi är ledande i utvecklingen av morgondagens dumprar.

Volvokoncernen har både när det gäller specifikt dumprarna som tillverkas i Braås och övriga fordon, som lastbilar och grävmaskiner, omfattande utvecklingsprojekt när det gäller elektriska drivlinor.

– Vi är över den besvärliga tröskeln där frågan var om vi överhuvudtaget kan konstruera lika bra maskiner som kan köras utan diesel, berättar Malin Fröberg som är projektledare för emissionsfria dumprar. Vi vet att det går att konstruera en drivlina med elmotorer och vi vet att vi kan göra den här tekniken konkurrenskraftig.

Volvogruppen satsar brett och har redan idag ett långtgående samarbete när det gäller batteritillverkning med tillverkning i Sverige. När det gäller vätgas har gruppen startat bränslecellssamriskföretaget Cellcentric, vilket ägs av Volvokoncernen tillsammans med Daimler Truck AG, som kommer att tillverka bränsleceller i Europa.