Varifrån kommer våra fossila drivmedel?

Inledning

Detta PM börjar med en kort genomgång av den lilla mängd biodrivmedel som är tillverkade av ryska råvaror, innan vi övergår till de fossila drivmedlen, som är textens huvudfokus. Tonvikten ligger på Ryssland, men vi vill även ge en generell bild av varifrån de fossila drivmedlen kommer.

På grund av bristen på spårbarhet är detta ursprung till stor del höljt i dunkel. Vi beskriver vilka försök som gjorts för att öka transparensen, och hur fossilindustrin och EU motarbetat dessa initiativ. Gröna Mobilister har drivit kampanj för spårbarhet och ursprungsmärkning i tio års tid. Efter Rysslands invasion av Ukraina har fler vaknat. I ett upprop kräver 26 europeiska miljöorganisationer ursprungsmärkning vid pump. Bland dem märks den ukrainska organisationen National Ecological Center of Ukraine.

Därefter beskrivs ursprunget hos den bensin och diesel som enskilda leverantörer i Sverige erbjuder, så långt Gröna Mobilister känner till det. Vi kommer att uppdatera detta PM löpande om vi får mer information.

Som avslutning uppmanar vi alla beslutsfattare att se till att något gott kommer ur kriget, och den fossila råvarukris som följer i dess spår, genom att skynda på omställningen till fossilfria transporter. På motsvarande sätt vändes oljekrisen på 70-talet till något positivt: den fick Sverige att bryta sitt beroende av fossil eldningsolja.

Obetydlig mängd ryska biodrivmedel

Enligt Energimyndighetens rapport Drivmedel 2020 var sex procent av råvarorna till biodiesel FAME ryska år 2020. Enligt leverantörernas egen miljöinformation bestod denna import huvudsakligen av raps. FAME stod för ungefär fem procent av de drivmedel som användes i svensk vägtrafik år 2020.

Ett par leverantörer redovisade dessutom någon enstaka promille ryskt slakteriavfall och rysk tallolja som råvara till förnybar diesel HVO och till biobensin.

Vi uppskattar därför att tre till fyra promille av våra drivmedel tillverkades av förnybara ryska råvaror år 2020. Om vi endast ser till biodrivmedlen blir den ryska andelen av råvarorna ungefär 1,5 procent.

Svensk råoljeimport

Fem procent av råoljeimporten till Sverige år 2020 kom från Ryssland. Officiella data för helåret 2021 saknas än så länge, men enligt de stora bränslebolagens branschorganisation Drivkraft Sverige kom knappt tio procent av råoljan från Ryssland under perioden januari till och med november 2021. Regeringen uppger att omkring åtta procent av råoljeimporten år 2021 kom från Ryssland.

Vi kan ana en trend att den sammanlagda råoljeimporten minskar, även om covid-pandemins effekter på efterfrågan år 2020 och 2021 gör denna slutsats osäker. Andelen rysk olja nådde en topp år 2011, men har minskat snabbt de senaste åren.

Norsk olja ersätter rysk

Ökningen av andelen rysk olja i importen fram till år 2011 berodde främst på minskad import från Danmark. Denna minskning kan sättas i samband med att utvinningen av råolja är på nedåtgående i Nordsjön. Oljeutvinningen i Norge har följaktligen minskat sedan millennieskiftet, men sedan det nya oljefältet Johan Sverdrup togs i drift hösten 2019 har produktionen åter börjat öka. Det är förmodligen detta som möjliggjort den stora ökningen av importen av norsk olja till Sverige år 2020 och 2021, med en motsvarande minskning av importen från Ryssland.

Olja från USA

Importen av råolja från USA kom i gång på allvar år 2019, och har också bidragit till att ersätta rysk olja. År 2020 och 2021 stod den amerikanska oljan för cirka sju procent av importen, enligt Drivkraft Sverige. Energimyndigheten redovisar en något högre andel olja från USA på 10 procent år 2020.

Under hela sin moderna historia har USA varit beroende av att importera råolja. I samband med oljekrisen på 70-talet förbjöds oljeexport från USA. Förbudet hävdes först år 2015. År 2020 blev USA för första gången en nettoexportör av petroleumprodukter, om vi räknar in exporten av förädlade varor.

Den amerikanska kongressen godkände den 9 mars 2022 ett förslag att förbjuda import av rysk olja. Det kan innebära att USA drar ned på sin oljeexport. Möjligheten för Sverige att ersätta rysk olja med amerikansk kan minska. Rysk olja stod dock endast för åtta procent av den amerikanska importen av petroleumprodukter år 2021, och bör på medellång sikt kunna ersättas med utökad inhemsk oljeutvinning i USA.

Fracking

Bakom USA:s självförsörjning och det hävda exportförbudet ligger en omfattande satsning på utvinning av råolja genom fracking (hydraulisk spräckning). År 2020 utvanns 65 procent av all råolja i USA genom fracking. Det är en problematisk teknik som kan orsaka lokala miljö- och hälsoproblem. Källorna sinar mycket snabbare än vid traditionell oljeutvinning, vilket gör att ständigt nya borrhål som perforerar landskapet måste tas upp.

I sin rapportering till Energimyndigheten har Preem och St1 av misstag angett frackad olja som en egen råvarukategori, trots att den räknas som konventionell råolja. Därför vet vi att en del av den råolja från USA som blir bensin och diesel i Sverige har producerats genom fracking.

Pest eller kolera

På grund av omfattande fracking är det inte självklart av godo att ersätta rysk olja med amerikansk. Som tillfällig lösning är olja från USA dock att föredra. Rysk olja dras med fler hållbarhetsproblem än att finansiera invasionen av Ukraina.

Vid en intern utredning av Preem år 2017 med hjälp av externa konsulter identifierades Ryssland som ett av de mest problematiska importländerna ur hållbarhetssynpunkt, bland annat vad gäller korruption och mänskliga rättigheter. En svensk studie från KTH och IVL år 2013 kom fram till att rysk och nigeriansk olja är förknippade med stora sociala hållbarhetsrisker. Andelen nigeriansk råolja i den svenska importen var som mest uppe i 19 procent enligt Drivkraft Sveriges data, men har sedan dess minskat.

Okänt ursprung till merparten av oljan

Råoljeimporten till Sverige ger en ofullständig bild av ursprunget till vår fossila bensin och diesel. En viss del av den importerade oljan används till annat än drivmedel, och en del petroleumprodukter som förädlas i Sverige exporteras igen.

Det viktigaste skälet till att råoljeimporten ger en skev bild är dock att mer än hälften av den bensin och diesel vi använder raffineras utomlands, och importeras till Sverige som färdig produkt. Det finns inget system för att spåra råvarorna till sådana importerade fossila drivmedel, och därmed blir deras ursprung höljt i dunkel. I sin rapport Drivmedel 2020 skriver Energimyndigheten:

”För råolja som används som råvara till att framställa fossila komponenter för använd­ning som drivmedel rapporterades 61 procent ha okänt ursprung utanför EU/EES.”

Längre ned i detta PM beskriver vi vad de leverantörer som importerar färdig bensin och diesel trots allt kan säga om dess ursprung.

Naturgas med skiftande ursprung

Fossil naturgas spelar en begränsad roll i svensk drivmedelsförsörjning. Den fordonsgas som säljs i Sverige består nästan uteslutande av förnybar biogas. År 2020 var den förnybara andelen i genomsnitt 98 procent, men andelen varierar mellan olika leverantörer och olika tankställen.

Flytande, kyld naturgas används som drivmedel (LNG) i tung trafik. Den stod för ungefär hälften av den naturgas som användes som drivmedel i Sverige år 2020. Av denna LNG kommer 29 procent från Ryssland, enligt uppgift från Energimyndigheten.

Naturgas i form av fordonsgas eller LNG stod endast för en halv promille av drivmedelsanvändningen i Sverige år 2020.

En viss mängd flytande naturgas används dessutom som råvara till bensin och diesel. Dess andel av denna råvarubas var 1,8 procent år 2020. St1 redovisade naturgas från Qatar som råvara till sin diesel detta år.

Lejonparten av den naturgas som används i Sverige importeras vanligtvis från det danska gasfältet Tyra i Nordsjön via det västsvenska naturgasnätet. Från hösten 2019 till sommaren 2023 renoveras anläggningarna vid Tyra.

Sverige är därmed i nuläget beroende av gasimport via ledningsnät från Tyskland. Gasnätet på kontinenten försörjs delvis med gas från Ryssland. Regeringen uppskattar att ungefär hälften av den importerade naturgasen från ledningsnätet i nuläget kommer från Ryssland.

I oktober 2022 invigs Baltic Pipe, som ska transportera naturgas från Norge till Polen. Denna pipeline ansluts till det västsvenska gasnätet. Från och med hösten 2022 kommer Sverige därför troligen att försörjas med naturgas från Norge.

Krav på spårbarhet och ursprungsmärkning

År 2011 lade EU-kommissionen fram ett förslag att göra alla fossila råvaror i drivmedel spårbara. Biodrivmedel är redan spårbara på detta sätt. Ett sådant system är nödvändigt för att avgöra hur mycket av vår bensin och diesel som härstammar från Ryssland, och i vad mån vår drivmedelskonsumtion bidrar till att finansiera Rysslands krig i Ukraina.

Fossilindustrin lyckades stoppa detta förslag. År 2018 uppmanade Gröna Mobilister i en debattartikel i SvD våra svenska politiker att på nytt lyfta frågan om spårbarhet i EU. I avvaktan på ett beslut på internationell nivå förespråkade vi en utredning av möjligheten att kräva att alla drivmedel som säljs i Sverige ska vara spårbara, fossila såväl som förnybara. Inte mycket har hänt på politiskt håll sedan dess.

Industrin inser däremot frågans vikt. Så här skriver Preem i sin hållbarhetsredovisning för år 2020:

”Preem efterfrågar en internationell lagstiftning för kontroll av den fossila råvarukedjan motsvarande den som finns för den förnybara råvarukedjan. Preem är inte en tillräckligt stor aktör för att driva igenom de förändringar som krävs på den globala marknaden, men vi välkomnar och söker samarbeten och dialog med andra företag och organisationer i frågan. Att initiera och driva igång sådana processer kräver fysiska möten och stort nätverkande. Av förklarliga skäl har detta avstannat under 2020 på grund av pandemin. Vår ambition är att återuppta arbetet när restriktionerna ger oss den möjligheten.”

Nu är covid-restriktionerna borttagna. Ryssland har invaderat Ukraina, vilket gör frågan akut. Det är dags att inleda ett brett samarbete för att få lagstiftning om spårbarhet på plats.

Gröna Mobilister uppmanar Circle K, OKQ8 och St1 att sluta upp vid Preems sida i detta arbete. Allra viktigast är frågan för Circle K och OKQ8. De importerar färdig bensin och diesel och kan idag inte redogöra för varifrån deras fossila drivmedel kommer (se nedan). Det riskerar att skrämma bort deras kunder.

Sedan den 1 oktober 2021 krävs att alla drivmedels ursprungsländer deklareras på svenska leverantörernas webbplatser. På grund av den bristfälliga spårbarheten måste Circle K, Ingo, OKQ8 och Tanka deklarera Ursprungsland okänt för den fossila delen av sin bensin och diesel.

Regeringens ursprungliga avsikt var att ursprungsländerna skulle deklareras vid pump. Detta har Gröna Mobilister drivit kampanj för ända sedan år 2013. Men EU-kommissionen invände hösten 2019 att en sådan ursprungsmärkning skulle innebära ett indirekt handelshinder som bröt mot reglerna för den fria inre marknaden – detta trots att kommissionen hade gett grönt ljus året innan. Regeringen backade ett halvt steg. Det finns nu en hänvisning vid pump till en webbadress där ursprungsländerna deklareras.

Nu hörs fler röster för ursprungsmärkning vid pump. I ett upprop kräver Transport & Environment ursprungsdeklaration vid pump tillsammans med 26 andra europeiska miljöorganisationer, varav en från Ukraina.

EU och dess medlemsländer har omvärderat mycket politik under den korta tid som gått sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig den 24 februari. Det finns god chans att få EU att ompröva motståndet mot ursprungsmärkning vid pump, och få dem att äntligen göra fossila råvaror spårbara.

Freden återkommer till Ukraina, och förr eller senare blir Ryssland ett land som andra. Men spårbarhet och ursprungsmärkning av drivmedel kommer att förbli meningsfull. Den kommer att bidra till att vi kan undvika de värsta fossila fallgroparna på vägen mot fossilfria transporter.

Ursprunget hos enskilda leverantörers bensin och diesel

Sedan den 1 oktober ska alla leverantörer erbjuda miljöinformation om sina drivmedel. Den information som redovisas enligt lag gäller än så länge år 2020. I detta avsnitt redovisar vi mer aktuell information i den mån den är tillgänglig.

Vi fokuserar på de största leverantörerna av bensin och diesel. Fullständig information om råvaror och ursprungsländer år 2020 till alla slags drivmedel hos alla enskilda leverantörer återfinns i Gröna Mobilisters rapport Drivmedelsfakta 2021.

Circle K och Ingo

Circle K och Ingo raffinerar inga egna drivmedel, utan köper in färdig bensin och diesel som de sedan säljer vidare. I sin miljöinformation för år 2020 redovisar de att den bensin och diesel de säljer är raffinerad av konventionell råolja. Ursprungsländerna till denna råolja är dock okända. De redovisar inte heller på sina hemsidor var deras fossila drivmedel är inköpta, och vi har hittills inte hört dem uttala sig om det i media.

OKQ8 och Tanka

I en intervju i Aftonbladet uppger OKQ8 att enligt den information de har idag baseras inte den bensin och diesel de köper in på rysk råolja. I en annan intervju i samma tidning låter de mer tveksamma, och säger att de uttryckt önskemål till sina leverantörer att de inte vill ha några leveranser som baseras på rysk råolja.

OKQ8 och Tanka raffinerar ingen egen bensin och diesel, utan köper in färdig produkt på världsmarknaden. I sin miljöinformation gällande år 2020 skriver de att ursprungsländerna till den råolja som deras fossila drivmedel tillverkas av är okända. De anger dock att de tillverkats på nordiska raffinaderier i Finland, Danmark och Sverige – i fallande betydelse.

Finland är det viktigaste tillverkningslandet för den bensin och diesel som OKQ8 och Tanka säljer, och där finns endast ett raffinaderi. Det ligger i Borgå och drivs av Neste. I sin årsredovisning för år 2021 uppger Neste att 77 procent av den råolja de raffinerar kommer från Ryssland. Andelen rysk olja i deras produktion har inte minskat de senaste åren. Däremot har mängden råolja de importerar från Ryssland minskat i absoluta tal, eftersom Nestes produktion av fossila drivmedel minskar.

I sin årsredovisning skriver Neste:

”[W]e do not purchase crude oil from Arctic sea areas or conflict areas.”

Eftersom Ryssland har inlett ett anfallskrig mot Ukraina kan Ryssland räknas som en konfliktzon. Neste har i mejl till Aftonbladet uppgett att man beslutat att ersätta det mesta av den ryska oljan med annan råolja, men att det ska ske kontrollerat så att leveranserna kan säkerställas. Raffinaderier är ofta anpassade för en viss typ av olja från ett visst område, vilket kan göra det svårt att ställa om importen på kort varsel.

Preem

Preem raffinerar egna drivmedel i Göteborg och Lysekil. Eftersom de själva köper in råolja till sina raffinaderier vet de också ursprunget till de drivmedel de säljer till slutkund i Sverige. Preem anger endast konventionell råolja som råvara. I sin miljöinformation för 2020 redovisar de följande ursprungsländer till denna råolja:

Norge (71,7 %), Nigeria (10,2 %), USA (7,4 %), Ryssland (5,6 %), Danmark (3,7 %), Libyen (0,8 %), Storbritannien (0,5 %)

Sedan krigsutbrottet i februari 2022 tecknar Preem inga avtal för inköp av råolja från Ryssland. Det finns dock en eftersläpning i leveranssystemet som gör att det kan fortsätta att komma in rysk olja under en övergångsperiod.

Preem minskade råoljeimporten från Ryssland drastiskt redan från år 2019 till år 2020. Innan dess var Ryssland deras viktigaste importland under en lång följd av år. År 2018 kom 42 procent av deras råolja därifrån. År 2019 var andelen 41 procent. Men år 2020 sjönk alltså andelen rysk olja plötsligt till under sex procent. Omräknat till energimängd innebär detta att råoljeimporten från Ryssland minskade med drygt 50 TWh från år 2019 till år 2020. Det är ungefär lika mycket som Sveriges kärnkraftsproduktion år 2021, och mer än hälften av den drivmedelsenergi vi använder per år.

Enligt regeringens ursprungliga förordning om miljöinformation om drivmedel skulle de viktigaste ursprungsländerna deklareras vid pump. EU-kommissionen invände mot detta hösten 2019. Om kommissionen i stället gett grönt ljus, och om inte Preem styrt om sina importflöden år 2019, hade Ryssland just nu angetts som det viktigaste ursprungslandet vid Preems alla bensin- och dieselpumpar. Preem är nog glada att så inte blev fallet. Kanske bidrog farhågan för detta i någon mån till att de övergav den ryska oljan i tid. Det visar i så fall på den potentiellt stora förebyggande nytta ursprungsmärkning vid pump kan ha.  

Preem har uppgett för Gröna Mobilister att den minskade importen av rysk råolja och den ökade importen av olja från Norge blev möjlig tack vare att raffinaderiet i Lysekil anpassades så att det nu även kan hantera lättare råoljor.

I rapporteringen av 2020 års drivmedel till Energimyndigheten uppgav Preem av misstag att de använt oljeskiffer som råvara. Det visade i stället röra sig om skifferolja från USA. Det är ett annat namn på konventionell råolja utvunnen genom fracking (se ovan). Därför vet vi att en del av den olja Preem importerar från USA är frackad, vilket är föga förvånande eftersom två tredjedelar av all råolja från USA är utvunnen på detta sätt.

Gröna Mobilister noterar att Preem härigenom bryter mot sin egen uppförandekod, som säger:

”Preem köper inte råolja som producerats i arktiska vatten eller genom fracking.”

Så vitt Gröna Mobilister känner till är det inte obligatoriskt att redovisa råolja utvunnen genom fracking separat från annan råolja vid leverantörernas årliga rapportering till Energimyndigheten. Gröna Mobilister uppmanar Preem att redovisa eventuella andelar frackad råolja på frivillig basis som konsumentupplysning.

Qstar och Bilisten

Qstar raffinerar inga egna drivmedel, utan köper in dem från Preem, St1, Neste och Adesso. Tack vare att de köper lejonparten av de fossila drivmedlen från svenska producenter kan de redovisa ursprunget hos nästan alla råvaror som används, till skillnad från Circle K, Ingo, OKQ8 och Tanka.

Konventionell råolja dominerar som råvara. I sin miljöinformation för bensin 95 oktan år 2020 redovisar Qstar följande ursprungsländer till denna råolja:

Norge (72,9 %), USA (10,9 %), Nigeria (7,6 %), Ryssland (4,2 %), Danmark (3,0 %), Storbritannien (0,8 %), Libyen (0,6 %)

Samma ursprungsländer anges för den råoljebaserade fossila delen i deras diesel B7, med mycket snarlika andelar.

En viss mängd naturgas från Qatar anges dessutom som fossil råvara till Qstars diesel. En liten mängd fossila tillsatser med okänt ursprungsland anges också som råvara till bensin 95 och etanol E85.

St1 och Shell

St1 raffinerar egna drivmedel i Göteborg, som de säljer på mackar under namnet St1 eller Shell. Eftersom St1 själva köper in råolja till sitt raffinaderi vet de också ursprunget till de drivmedel de säljer till slutkund i Sverige.

Konventionell råolja är den viktigaste fossila råvaran. I sin miljöinformation för bensin 95 oktan år 2020 redovisar St1 följande ursprungsländer till denna råolja:

Norge (75,4 %), USA (22,0 %), Storbritannien (1,5 %), Danmark (1,0 %)

Samma ursprungsländer anges för den råoljebaserade fossila delen i deras diesel, med snarlika andelar.

En viss mängd naturgas från Qatar redovisas dessutom som fossil råvara till St1:s och Shells diesel år 2020. En liten mängd fossila tillsatser med okänt ursprungsland anges också som råvara till deras bensin 95 och etanol E85.

St1 uppger för Vi Bilägare i mars 2022 att de inte använder någon rysk råolja.

St1 har liksom Preem av misstag rapporterat till Energimyndigheten att de använt oljeskiffer som råvara. I St1:s fall begicks misstaget vid rapporteringen av 2019 års drivmedel till Energimyndigheten. Det rör sig i stället om skifferoljafrån USA, som är konventionell råolja utvunnen genom fracking. Därför vet vi att en del av den olja St1 importerar från USA är frackad. Gröna Mobilister uppmanar St1 att i fortsättningen redovisa eventuella andelar frackad råolja på frivillig basis som konsumentupplysning.

Till sist

Just nu måste vi undvika rysk olja och gas för att inte finansiera invasionen av Ukraina. På längre sikt kommer kanske rysk olja och gas inte att vara sämre än andra fossila råvaror – och det är illa nog för klimatet. Låt oss ta tillfället i akt att skynda på omställningen av transportsektorn och kasta ut de fossila drivmedlen en gång för alla.

Vi kan låta oss inspireras av hanteringen av oljekrisen på 70-talet. Den blev startskottet till att bryta beroendet av fossil eldningsolja i industrin och för uppvärmning. Det blev möjligt tack vare satsningar på fossilfri el, bioenergi och energieffektivisering.

Nu behövs en liknande palett av åtgärder i transportsektorn: elektrifiering, biodrivmedel och satsningar på bättre transporteffektivitet. Vätgas kan också bidra. Diagrammet nedan visar att arbetet att göra oss kvitt eldningsoljorna var mycket större än det arbete vi nu har framför oss, att göra oss kvitt fossil bensin och diesel. Sverige klarade det ena. Alltså klarar vi det andra.

Om vi lyckas bidrar vi till att rädda klimatet. Men inte bara det. Med förnybara drivmedel och el som produceras i vårt närområde ökar vi vår energisäkerhet och försäkrar oss mot risken att göda fler diktaturer.

Per Östborn, projektledare, Gröna Mobilister

Läs mer

Rapporterna Drivmedelsfakta 2021 och Hur mycket miljöinformation har vi fått?, samt debattartikeln Dags att söka oljans källa

Den här artikeln är skriven av Gröna mobilister och publicerad med deras tillåtelse.

Pipelinefoto av Quinten de Graaf på Unsplash