Framtid, framtidstro och livskvalitet
Greta har väckt ungdomars tro på att man kan påverka politiken
Det handlar framför allt om en framtidstro. En tro på att vi med gemensamma krafter kan rädda vår planet och skapa en beboelig värld där livskvalitet väger tyngre än ekonomiska världen.
Det handlar om närheten av våra stora gåvor naturen, kretsloppet och en värld i balans.
Det handlar också om att grönytor räddar stadsmiljön och öppna ytor ökar livskvaliteten.
”Det går fler flyttlass från än till Stockholm, Göteborg och Malmö. Och trenden blir allt tydligare. I Stockholms län har antalet som flyttar ut ökat kraftigt det senaste året. Men experterna är inte överens om varför folk flyttar”. Så skrev Svenska Dagbladet i februari 2020.
” In an analysis of their user data, online mover marketplace HireAHelper found that the pandemic has driven an abnormally high percentage of emigration out of major urban centers like San Francisco, New York, Los Angeles and the Greater Washington D.C. Area and to small and medium-sized cities (SMCs) like Scottsdale, Durham and Columbus. Similarly, FlatRate Moving company in New York City told The New York Times that the number of moves it conducted between March and August for people moving out of the city entirely was up 50 percent year over year”. Så skrev amerikanska affärstidningen Forbes för att halvår sedan.
”They are just two of the large numbers of young people who have moved out of big cities who say it’s the best decision they ever made – and expect others of their generation to follow them in abandoning metropolitan life”. Så skrev The Guardian i februari 2021 i samband med en intervju med ett ungt par som driver en ljuddesignbyrå.
Stellantis, bilkoncernen där bl.a. Fiat ingår, höll i höstas en presskonferens på temat framtidens infrastruktur. I samtalet deltog Stefano Boeri, som är en italiensk arkitekt och stadsplanerare född 1956, och Olivier Francois, som är fransman född 1961 och vd för Fiat samt Abarth. Även här talade man om att människor flyr de riktigt stora städerna.
Medan Stefano och Olivier gav sin syn på varför människor lämnar de stora städerna funderade jag på varför det är så.
Handlar det om bostadspriser?
Handlar det om trängsel och långa restider?
Handlar det om kriminaliteten i storstäder?
Handlar det om nyvaket intresse för livskvalitet som en motsättning till karriärfokus?
Jag funderade på den tid jag jobbade i Stockholm, och jag funderade på alla analytiker, forskare och självutnämnda experter som självsäkert dragit upp grafer som visar hur megastäderna bara kommer att öka sin befolkningsmängd.
Allra mest ironiskt är det ändå med ekonomen Kjell A. Nordström, med titeln ekonomie doktor, som gör sig ett namn genom att insiktslöst och aningslöst döma ut landsbygden i tron att omgivningen ska uppfatta honom som trendig.
” Om 30 år bor det fem miljoner invånare i Storstockholm, medan ”skräpytor” som Värmland kommer att vara tomt på folk. Det spår ekonomen Kjell A. Nordström”. Så skrev svt nyheter efter att ha lyssnat på ett föredrag han höll 2017 där han bl.a. sa:
”– Det är till exempel Värmland och Gotland som är typiska fall av skräpyta. Där finns ingen ekonomisk aktivitet, inga universitet, ingen underhållning, ingen shopping, ingenting, bara träd”.
Om landsbygden sa han:
” – Om du åker dit, kommer du att hitta tre alkoholister, några barn, och ett par knäppgökar. Det är det som återstår, alla andra har stuckit. Och du finner dem på ställen som stortorget i Avesta”.
Nåväl, nu har ju Svenska Dagbladet, Forbes, The Guardian och en stadsplanerare i Milano rivit luftslottet gurun Nordström byggt upp och nu kan vi konstatera att hans älskade megastäder tappat sin glans. Nu talar vi om en framtid där planeten är beboelig, människor fokuserar på livskvalitet och vi ser vilken enorm potential Sverige ha. Först ut att inse detta var ett antal nederländare som sålde sina dyra boenden i Nederländerna och flyttade till billigt högkvalitativt boende i Norrland.
Boeri och Francois utvecklade sin syn på megastaden Milano och vad de ville göra för att ge Milano, andra megastäder, människorna i desamma och den värld vi alla delar på en ny chans att överleva. Samtidigt handlar det om att göra klotet, som Greta Thunberg kämpar för att rädda, till en plats vi kan befolka och njuta av även i framtiden. Detta medan Nordström och andra övervintrade Yuppies kämpar för att klamra sig fast vid en livsstil världen i övrigt håller på att glömma.
Boeri talar om de gröna höghusen: Bosco Verticale (vertikala skogar på svenska), och Francois talade om eldrivna Fiat 500.
Båda var överens om att vi behöver luft, ytor, växtlighet, livskvalitet och helt nytt sätt att skapa våra boenden. Det handlar om gröna städer, elbilar för folket och boenden till rimliga kostnader. Det handlar om parkering för elbilar och elbilar som backup när elnätet har maxbelastning, något som Nissan och Amsterdam var först ut med,
Framför allt så handlar det om att grönytor räddar stadsmiljön och öppna ytor ökar livskvaliteten.
Det handlar framför allt om en framtidstro. En tro på att vi med gemensamma krafter kan rädda vår planet och skapa en beboelig värld där livskvalitet väger tyngre än ekonomiska världen.
Det handlar om närheten av våra stora gåvor naturen, kretsloppet och en värld i balans.
En framtid där vi i Sverige lätt kan runda killar som Nordström och skapa ett samhälle där hela Sverige lever och vi alla kan välja vårt boende efter vår livsstil. Sverige ligger i täten med teknik för fossiloberoende stålframställning och fossiloberoende betongframställning. Det är guld värt och betyder att vi kan bygga upp en och en ekonomi som slår Norge när den fossila oljan inte längre behövs.
Ett framtida Sverige behöver förnybar elproduktion och lagring av el. Inte stora energikrävande serverhallar för företag som Amazon eller energikrävande Bitcoin-gruvdrift..
Jag säger som Angela Merkel: ”Vi klarar det”, men vi måste omvärdera vår syn på tillväxt från ekonomisk tillväxt till tillväxt i livskvalitet. Stå på dig Greta Thunberg!.