REDUKTIONSPLIKT & KLIMATNYTTA

Reduktionsplikten är ett långsiktigt styrmedel och ett avgörande bidrag till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030 jämfört med 2010. Klimatnytta är ett mått på hur effektivt ett drivmedel minskar klimatpåverkan.

Reduktionsplikt

Reduktionsplikten - som infördes 1 juli 2018 - har som mål att sänka utsläppen av fossil koldioxid från drivmedel och främja användningen av klimatsmarta biodrivmedel. Plikten innebär att varje leverantör av drivmedel måste uppnå en viss klimatnytta för den dieseln och bensin de säljer. 

Reduktionsplikten är ett långsiktigt styrmedel och ett avgörande bidrag till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030 jämfört med 2010. 

Rena och höginblandade biodrivmedel som HVO100, RME100, ED95, biogas och E85 omfattas inte av reduktionsplikten och ligger alltså utanför systemet.

I praktiken innebär det att leverantörer av bensin och diesel blandar in 6-7 % RME och 25-30 % HVO i dieseln och 5-10 % etanol i bensinen för att uppnå reduktionsplikten (så kallad drop-in), annars får de betala en straffavgift. Inblandningen sker vid stora depåer där tankbilar fylls på och levererar till mackarna. Genom att successivt öka inblandningen av biodrivmedel minskar de fossila utsläppen, se tabellen nedan. 

 

Tycker du att omställningen går för långsamt och vill att dina egna val ska göra skillnad? 

Då måste du köra på något annat än bensin eller diesel, alltså el eller något av de höginblandade eller rena drivmedlen ovan.

Biodrivmedel är ett kostnadseffektivt sätt att nå klimatmålen för nya bilar och befintlig fordonsflotta, både genom reduktionsplikten och rena/höginblandade biodrivmedel. Det kommer att finnas biodrivmedel för att möta efterfrågan. Drivmedelsbranschen har beslutat om en rad satsningar för att öka till 10–12 miljoner kubikmeter till 2030. Branschen delar även regeringens syn på att biodrivmedel kan skapa nya arbetstillfällen i Sverige. 

 

 

Klimatnytta

Klimatnytta är ett mått på hur effektivt drivmedlet minskar klimatpåverkan och mäts genom de olika biokomponenternas klimatpåverkan i de processer de genomgår i framställningen, till exempel i odlingsledet. Själva måttet på klimatnyttan definieras sedan av biodrivmedlets klimatpåverkan som en kvot av ett fossilt referensbränsle. 

Exempel klimatnytta

HVO som produceras från slaktavfall har en klimatpåverkan på 30 g CO2-ekvivalenter/kWh drivmedel. Referensbränslet har en klimatpåverkan på 338 g CO2-ekvivalenter/kWh. 

Klimatpåverkan blir då 30/338 = 8,9 % av fossil diesel. Klimatnyttan blir i sin tur 100 % -  8,9 %  = 91,1 %

Förnybar andel beskriver istället hur mycket av drivmedlet som är av förnybart ursprung. HVO, RME, biogas och förnybar el är exempel på drivmedel med 100 procent förnybar andel. E85 har en förnybar andel på 75 procent räknat på energibas då etanolen uppgår till 75 energiprocent men 85 volymprocent. (Bensin uppgår till 25 energiprocent respektive 15 volymprocent.) Klimatnyttan varierar beroende på hur stor klimatpåverkan framställningen av biodrivmedlet har. 

Typisk klimatnytta på RME och etanol är 60 procent men det finns etanol som produceras i Sverige på vete med 90 procent klimatnytta. Detta tack vare att stödprocesserna är effektiva och använder förnybar energi i form av biobaserad fjärrvärme, ånga och förnybar el samt att biprodukten blir klimatsmart djurfoder.  Alla biodrivmedel som säljs i EU måste ha minst 50 procent klimatnytta jämfört med fossilt drivmedel för att vara godkända.